Mangrovebladen glänser i solen, och plantorna tar sig bra. Mzee Kassim Nassoro är stolt. Byns gemensamma ansträngningar att återplantera mangroven ger fina resultat.

– Jag vaktar de här mangroveplantorna med mitt liv, så viktiga är de för oss i byn. Det är därför jag har fått smeknamnet Mr Mangrove, berättar Mzee Kassim Nassoro från Mwazaro i södra Kenya.

I byn Mwazaro i södra Kenya har byborna har gått ihop för att återplantera mangrove i utkanten av byn i ett område där avverkningen varit för stor. Där kan de sedan fiska och samla musslor och andra skaldjur, hämta byggmaterial eller ved och kanske medicinalväxter.

Mangroven ger också ett bättre fiske ute till havs, eftersom den är en barnkammare för många fiskarter som lägger sina ägg där. Den skyddade och rika miljön mellan mangroverötterna är en bra miljö för fiskyngel att växa upp i. När de blivit större ger de sig ut i havet där de kan fiskas upp av lokala fiskare och ge byborna mat och en inkomst.

Mangroven är faktiskt en av världens mest produktiva och artrika miljöer – uppemot 2000 arter av fisk, skaldjur och växter lever i och av mangroven. Många av dessa arter används av människor som bor nära mangroven och ger oss många viktiga ekosystemtjänster.

Ur ett globalt perspektiv är mangroven bra för att mildra klimatförändringar. Genom att binda stora mängder kol bidrar de till att stabilisera klimatet. Och när klimatförändringarna ändå kommer med ett mer oförutsägbart och extremt väder, skyddar mangroven med sina många rötter mot översvämningar och flodvågor. Med sina många funktioner är mangroven viktig både för en välmående havsmiljö och för samhället.

Byborna har engagerat sig och organiserat sig i lokala grupper för att förbättra miljön runt byn. Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation CANCO hjälper dem att organisera och mobilisera sig för att kunna påverka bättre. Återplantering av mangrove är ett av dessa projekt för en bättre kustmiljö.

Men viktigast är ändå att skydda de mangroveskogar som fortfarande finns kvar.