Så mår demokratin i Sverige

Demokrati i Sverige? Hur ser det ut. Globalportalen kartlägger. På bilden syns en fredsdemonstration i Stockholm 2023. Foto: ForumCiv
Världen

Pandemi, krig och konflikter, naturkatastrofer och ekonomisk krasch. En efter en avlöser kriserna varandra. I Sverige ser vi nu hur regeringen begränsar civilsamhällets utrymme och vi har en ungdomsrörelse drabbad av hat och hot. Hur mår egentligen demokratin i Sverige?

För sjunde året i rad rapporterade Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA) att det är fler länder i världen med demokratiska nedgångar än länder som gjort demokratiska framsteg. Oväntat nog syntes även nedgångar i historiskt starka och högpresterande demokratier, såsom Sverige.

Även om vi fortfarande ligger i toppskiktet bland världens demokratier syns den demokratiska nedgången i deltagande, under och mellan val men också genom engagemanget i civilsamhället. "Det är inte någonting som säger att demokratin i Sverige håller på att gå sönder, men man måste alltid vara vaksam”, säger Michael Runey, rådgivare på Idea, till Aftonbladet.

Civilsamhället drabbas 

Civilsamhället är otroligt viktigt för att upprätthålla demokratin i samhället. Vaksamt ser vi nu hur det drabbas av svenska regeringens politik. Ekonomiska nedskärningar och reformer försvårar och minskar civilsamhällets roll och verksamheter, bland annat i form av kraftigt reducerade statliga resurser till studieförbund, folkhögskolor, kulturverksamhet och folkrörelsebiståndet.

Hot och hat mot ungdomsrörelsen

Även ungdomsrörelsen drabbas. Ungdomsrörelsen erbjuder unga möjlighet att delta i samhället och är ibland det första viktiga steget och kunskapskällan till hur demokratiska processer ser ut och går till. Rörelsen fungerar som en politisk aktör med perspektiv avgörande för samhällsutvecklingen, där unga får kunskap om organisationsstruktur, om förvaltning av förtroendeuppdrag och en förståelse för samarbete kring gemensamma mål.

I Landsrådet för Sveriges barn och ungdomsorganisationers (LSUs) årliga rapport noteras en positiv trend, ungdomsrörelsen växer. Samtidigt flaggar många organisationer inom rörelsen för ökat hat, hot och minskat utrymme. På grund av ansträngd ekonomi har dessutom många organisationer svårt att upprätthålla långsiktighet och hållbara strukturer för verksamheten.

När statsbidraget ökade med 50 miljoner 2020 förbättrades läget för de som hade det tuffast under pandemin men också för de som hade ansträngd ekonomi redan innan pandemin. Men höjningen är en tillfällig lösning och planeras att sänkas 2026, till samma nivå som innan höjningen, en nivå som i princip förblivit oförändrad sedan 2011. Att inte höja statsbidraget i takt med ungdomsrörelsens tillväxt gör det svårt för rörelsens organisationer att rekrytera fler medlemmar eftersom det innebär ökade kostnader och minskade resurser. Sänkningen riskerar dessutom att minska verksamheters tillgänglighet, öka stress bland personal och ideella. Många organisationer menar att de kommer behöva söka kortsiktiga finansieringskällor, vilket drabbar kärnverksamheten och den långsiktiga planeringen.

Valdeltagandet bland unga minskade 

Den växande ungdomsrörelsen, som är så viktig för demokratisk utveckling, förvaltas alltså inte på bästa sätt. Detta, i en tid när den tycks behövas som allra mest. I sin senaste rapport konstaterade Myndigheten för ungdomars- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att ungas valdeltagande 2022 för första gången sedan 2002 minskade. Framförallt är det unga killar med invandrarbakgrund som saknas bland väljarna. Dessutom uppger unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar i högre utsträckning att de aldrig kan tänka sig göra någon politisk aktivitet jämfört med unga från områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Hälften av ungdomarna oavsett kön och socioekonomisk områdestyp uppger att de inte tror att de behövs i det svenska samhället.

Civilsamhället behövs och ungas röster är ovärderliga. Ett samhälle där unga känner sig meningslösa, har misslyckats. Med två månader kvar till nästa EU-val och två år kvar till nästa riksdagsval behöver vi fortsätta ta ansvar, inkludera unga i samhällsutvecklingen, engagera och organisera oss för att hålla demokratin levande. Det är trots allt vår rätt.

Så kan du hålla demokratin vid liv:

  • Rösta.
  • Lär dig mer om demokrati och autokratisering. Samtala med dina vänner och sprid kunskap om vad vi bör vara vaksamma på.
  • Gå med i en fackförening.
  • Engagera dig ideellt eller gå med i en organisation.
  • Gå med i Civil Rights Defenders “Backa demokratin”. Nätverket välkomnar alla som på något sätt vill engagera sig för att försvara demokratin.
  • Demonstrera mot orättvisor.
  • Säg ifrån när hat och hot riktas mot grupper i samhället, på nätet, vid middagsbordet eller ute på kaféet.
  • Engagera dig politiskt och påverka politiken inifrån.

Taggar

Demokrati
Annons