Årets Human Development Report fokuserar på sårbarhet och visar på hur olika grupper löper olika stor risk att hamna i fattigdom. Särskilt utsatta är till exempel kvinnor, migranter, minoriteter och andra diskriminerade grupper.
Rapporten pekar ut osäkra anställningsvillkor och avsaknaden av sociala skyddsnät och som två av de mest akuta hindren för mänsklig utveckling, vid sidan av klimatförändringar, krig och andra hot.
Hela 1,5 miljarder människor beräknas arbeta i den informella ekonomin eller under mycket osäkra anställningsformer. En av de fattigaste och absolut mest utsatta grupperna är lantarbetare, som dessutom är de som riskerar att drabbas allra värst av klimatförändringar och andra yttre hot.
– De ökade klyftorna och ojämlika villkoren i de globala distributionskedjorna pekas också ut som hinder för utvecklingen. Inte mer än två procent av säljvärdet av Apples Iphone går till exempel till de kinesiska fabriksarbetare som tillverkat produkten, säger Kristina Henschen, kanslichef för LO TCO Biståndsnämnd.
För att utrota den extrema fattigdomen krävs att människor har tillräcklig social trygghet för att inte falla tillbaka i fattigdom vid olika motgångar. Därför efterlyser rapporten en uppbyggnad av universella trygghetssystem och sociala tjänster i alla delar av världen. Särskilt viktig är tillgången på hälsa och utbildning, men också till exempel allmänna arbetslöshets- och pensionsförsäkringar.
Uppfattningen att detta är något som bara rika länder har råd med är enligt rapporten felaktig. Att inrätta grundläggande sociala skyddsnät för världens fattiga skulle enligt UNDP:s beräkningar kosta mindre än 2 procent av världens samlade BNP. Vidare menar rapporten att full sysselsättning bör vara ett mål för samhällen i alla olika utvecklingsfaser.
Den efterlyser också en mer inkluderande samhällsstyrning med större inflytande från civilsamhället, fackföreningar och andra sociala rörelser.
– Ett positivt exempel som rapporten lyfter är hur fackföreningsrörelsen i Tunisien spelat en viktig roll i övergången från auktoritärt styre och lyckats flytta fokus från religiösa konflikter till de sociala och ekonomiska utmaningar landet står inför, säger Kristina Henschen.
Ville Henrik-Klemens