Världen upplever just nu den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Över 60 miljoner människor befinner sig på flykt. Nu som då måste omvärlden samordna sina insatser. Några flyktingar kommer till Europa men de allra flesta finns i fattiga länder och i konflikternas närområden. Libanon med 4 miljoner invånare har till exempel tagit emot långt över en miljon flyktingar från Syrien.

FN arbetar på medlemsländernas uppdrag och leder en stor del av flyktinghjälpen. Därför ska vi lyssna på flyktingkommissariatet UNHCR som säger att hjälp behövs både i närområdet och i våra länder. Sverige gör viktiga insatser genom både ett stort flyktingmottagande och stora bidrag till FN:s humanitära arbete.

I flyktingströmmens spår följer dessvärre också en våg av våldsbrott riktade mot asylsökande och personer med utländsk bakgrund. Sverige är inget undantag. Mord på en svensk skola, flyktingförläggningar som sticks i brand och allt fler angrepp mot personer på grund av deras etnicitet eller religion – hatbrott och rasistiskt våld förekommer i Sverige och måste tas på allvar.

Antalet hatbrott ökar nu från omkring 5 000 anmälda fall per år till omkring 6 000. Det är ovanligt att anmälningar om hatbrott leder till åtal och försvinnande få leder till fällande domar. Inför det förra valet marscherade rasistiska partier och organisationer på gator och torg. På internet sprids rasistisk propaganda.

En rad åtgärder krävs för att stävja hatbrott och rasistisk brottslighet i Sverige:

• inrätta fler hatbrottsgrupper i likhet med de som finns hos Polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö
• gör en översyn av tillämpningen av lagen om hets mot folkgrupp
• utbilda åklagare, domare och andra inom rättsväsendet om hatbrottslagstiftningen
• ta fram en nationell strategi mot organiserad rasism inklusive propaganda på internet.

Också FN är oroat över utvecklingen i Sverige. I en rad rapporter har FN:s experter på mänskliga rättigheter kritiserat det höga antalet anmälda hatbrott och uppmanat den svenska regeringen att vidta åtgärder. FN har samtidigt erbjudit Sverige stöd i arbetet med att inrätta en oberoende nationell myndighet för mänskliga rättigheter. Det är välkommet eftersom mer kunskap krävs också för att främja integration och motverka diskriminering i vardagslivet.

Vi har alla ett ansvar att stå upp för människovärdet. I dag på internationella dagen för mänskliga rättigheter startar den svenska FN-rörelsen ett brett arbete mot hatbrott, rasism och etnisk diskriminering. Vi vill på så sätt ge vårt bidrag till ett Sverige där alla människors lika värde och rättigheter respekteras och försvaras. Det är särskilt viktigt i tider som dessa.

Artikel av Aleksander Gabelic och företrädare för FN-rörelsen i hela landet på internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december.