– Det här kan vända utvecklingen, men om det ska användas som ett verktyg för att kontrollera hivepidemin så behövs drastiska förändringar och kraftigt ökade investeringar. Hivvården måste flyttas från sjukhusen ut i samhällena och engagerade människor som lever med hiv måste vara en del av insatsen. Det kräver pengar och satsningar, säger läkaren Tom Ellman som är ansvarig för Läkare Utan Gränsers medicinska enhet i södra Afrika.

– På FN-mötet i förra veckan kom världens ledare överens om ett utvecklingsmål som säger att aids ska höra till historien om 15 år, men de måste bevisa att de menar allvar. Ingen kommer att stoppa aids med det arbete som görs idag.

Nästa år håller Globala Fonden mot aids, tuberkulos och malaria en konferens för att fylla på resurserna. Det blir det första testet av givarnas engagemang i att använda den främsta vetenskapen till att behandla alla människor som lever med hiv och att ytterligare minska takten av hivöverföring runt om i världen.

En tredjedel av de som diagnosticeras med hiv men som inte uppfyller kriterierna för behandling kommer aldrig tillbaka till en vårdinrättning. Det visar erfarenheter från våra hivprojekt de senaste tio åren. Om dessa personer istället får tillgång till behandling så fort de testar positivt så skulle antalet människor som aldrig kommer tillbaka kunna minska avsevärt.

– För att kunna nå så många människor som möjligt, så tidigt som möjligt behövs förenklade vårdmodeller och strategier som går ut på att individen ansvarar för sin egen behandling. Då får människor mer kontroll över sin egen situation, säger läkaren Marc Biot, operativ hivkoordinator.

– Det är inte längre bara en fråga om att få människor att påbörja behandling utan även hur man kan hjälpa dem att fortsätta sin behandling resten av livet så att virusmängden i blodet blir oupptäckbar. Vi måste se till att hivbehandling passar in i människors liv på ett bättre sätt, precis som alla andra kroniska sjukdomar i höginkomstländer.