I takt med att det blir allt mer konkurrens om utrymmet i staden, har gröna tak blivit ett vanligt inslag när nya områden anläggs. Oftast handlar det om sedumtak eller biotoptak som främjar den biologiska mångfalden och tar upp koldioxid ur stadsluften. Det finns en oro för att de gröna taken innebär färre gröna ytor på marken.

‒ I våra stressade storstadsliv behöver vi inte mindre odling, utan mer, anser Mattias Gustafsson landskapsarkitekt på Urbio. Att ersätta parker på marken med gröna tak är en dålig idé enligt honom. Istället bör de gröna taken vara en bonus, något som tillkommer utöver parkerna på marken.

Inom stadsplaneringen i dag pratar man ofta om utvecklingen av den blågröna infrastrukturen, dvs de gröna områdena och inslagen av vatten i staden. Men att bara prata om ytorna blir abstrakt.

‒ När man lägger till mänsklig aktivitet, då börjar spännande saker hända, säger Mattias Gustafsson.

Det är när människorna börjar använda de gröna ytorna som områdenas verkliga värde blir tydligt.

‒ Odling spelar en jättestor roll för det sociala samspelet. Det ger människor ett socialt sammanhang och bidrar till bättre hälsa, menar Mattias Gustafsson.

Frågan är om gröna tak kommer att bli platser där vi odlar och umgås framöver och om vi kommer att vara hänvisade till att odla på taken i framtiden?