Allt större grupper av barn lever i utsatthet och utanförskap, utan tillgång till grundläggande rättigheter. För att rättigheterna i Barnkonventionen ska bli verklighet för de barn och unga som är i störst behov av dem, krävs att makthavare vänder denna samhällsutveckling. Därför vi vill ha svar på hur ansvariga politiker ska se till så att alla barn i Sverige kan få tillgång till sina mänskliga rättigheter.

Barnkonventionen trädde i kraft 1990 och ratificerades samma år av Sverige – äntligen var barns rättigheter uttryckligen formulerade som mänskliga rättigheter. Att Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 är ett viktigt steg i att stärka barns rättigheter i Sverige. Samtidigt som Barnkonventionen blir lag ökar de humanitära behoven bland stora grupper av barn och unga i Sverige. Klyftorna ökar snabbare här än i något annat OECD-land. Den växande ojämlikheten gör att barn inte kan ta del av sina rättigheter på samma villkor, något Sverige har kritiserats för av FN:s barnrättskommitté.

"Varför har andra unga rättigheter men inte vi?"

Röda Korsets Ungdomsförbund är en del av den internationella Röda Kors-rörelsen. Vi arbetar för medmänsklighet och trygghet för alla barn och unga i Sverige. I våra öppna verksamheter möter vi varje dag hundratals barn och unga från olika bakgrunder. Många av de vi möter har erfarenhet av flykt och lever i svåra situationer. När vi frågar dem om Barnkonventionen vet de flesta inte vad det är och när vi förklarar väcker det känslor av besvikelse – varför har andra unga rättigheter men inte vi? De berättar om längtan efter trygghet, en plats att kalla hemma, att få leva tillsammans med föräldrar och syskon som är kvar i farliga situationer i andra länder. Att ha tak över huvudet och kunna återförenas med sin familj är grundläggande rättigheter enligt Barnkonventionen, som de inte får tillgång till.

Enligt Socialstyrelsen lever över 300 000 barn i ekonomisk utsatthet och minst 24 000 barn har föräldrar som lever i hemlöshet

En av grundtankarna i Barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde och ska ha tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering. Trots det ser vi att vi misslyckas med att skydda några av de mest utsatta barnen. Enligt Socialstyrelsen lever över 300 000 barn i ekonomisk utsatthet och minst 24 000 barn har föräldrar som lever i hemlöshet – siffror som fortsätter att stiga. Åtstramningarna i migrationslagstiftningen gör barn med flyktingbakgrund särskilt sårbara. Fores beräknar att 50 000 personer i Sverige lever i papperslöshet, många av dem är barn. Dessa barn har sämre hälsa och löper större risk för att utsättas för våld än andra barn, samtidigt som de saknar möjlighet att göra sin röst hörd. Kommer den nya lagen bli ett verktyg för dessa barn att bli sedda, lyssnade på och hjälpta ur sin situation? Gäller Barnkonventionen alla barn i Sverige?

Nya lagen kräver insatser för att skydda utsatta barn

Som en del av världens största humanitära nätverk som arbetar för att hindra och lindra mänskligt lidande är det vår skyldighet att slå vakt om barns mänskliga rättigheter. Vi välkomnar att Barnkonventionen blir lag, men ser en stor risk för att lagen inte kommer att nå ut till de barn som behöver den mest. Sverige är ett föregångsland vad gäller barns rättigheter och därför måste vi kunna ställa högre krav på implementeringen av Barnkonventionen. Så länge lagen inte följs av omfattande insatser för att bryta pågående samhällsutveckling och stärka de mest utsatta barnens rättigheter riskerar dessa barn att fortsätta att osynliggöras, hamna mellan stolarna och nekas sina rättigheter. Vi kräver svar på vilka åtgärder som planeras för att säkerställa att ALLA barn i Sverige, oavsett bakgrund och legal status, får tillgång till det skydd och de rättigheter de har rätt till enligt Barnkonventionen.
 

Vera Carlbaum-Wrennmark
Ordförande Röda Korset Ungdomsförbund

Beatrice Amsenius
Generalsekreterare Röda Korsets Ungdomsförbund