Sveriges utrikesminister sedan 3 oktober 2014. Generalsekreterare för Olof Palme Internationella Center sedan 13 februari i år, men med ett långt engagemang i utrikesfrågor. Margot Wallström och Anna Sundström möts för ett samtal om feministisk utrikespolitik, kärnvapen och engagemang.
Vad betyder en feministisk utrikespolitik?
– Det har betytt något att etablera begreppet för det skapar förväntningar och en ansvarskänsla. Det handlar om fred och om säkerhet, säger Margot Wallström.
Palmecentrets samarbetar med partners runt om i världen för att skapa möjligheter för människor, inte minst kvinnor, att göra sig hörda och därmed öka inflytandet och möjligheten till makt. Ett uppdrag som blir än viktigare när utrymmet för civilsamhället krymper.
– Den feministiska utrikespolitiken kom i en tid då den var avgörande. Den är ett sätt att bjuda motstånd mot mörka krafter. När utrymmet minskar måste man stå fast vid grundläggande principer för mänskliga rättigheter och fortsätta att vara en tydlig röst, säger Anna Sundström.
Hon ser att det blir allt svårare att verka i flera länder och är medveten om att en organisation som Palmecentret måste vara flexibel i att hitta nya sätt för att fortsätta stödja engagemang och organisering.
– Det är sorgligt att det är en så tydlig tendens med ett minskande utrymme för dem som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati, kvinnors rättigheter. Gemensamt för de ”nya” makthavarna i världen är att de ofta börjar med att instifta lagar som begränsar kvinnors rättigheter kring sina kroppar och klädsel och till sexuell och reproduktiv hälsa.
När högerpopulism och nationalism går framåt kommer protektionism och polarisering i deras spår.
– Det vi ser är ett motstånd mot moderniteten. Globaliseringen har gått fort och många känner sig inte delaktiga. Då blir det en motreaktion till mer konservativa strömningar, konstaterar Anna Sundström.
Vi måste prata om vad vi kan göra för att bygga fred, för att förebygga konflikter, påpekar Margot Wallström.
På frågan om det inte kan finnas något i positivt i att högerpopulismen skapar motkrafter tror inte Margot Wallström att det är en framkomlig väg.
– Jag tror inte att polarisering för något gott med sig. Vi måste mycket mer förespråka multilateralism och försvara kompromisser, samtal, förståelse och dialog. Det är det som är vägen framåt.
– Jag läste en artikel om att det finns debattörer i Europa som nu anser att vi bör skaffa kärnvapen. Nej, det ska inte Europa för det gör oss inte ett dugg säkrare. Tvärtom. Någon måste tala om utrikespolitiken och diplomatin som främsta försvarslinje. Vi måste prata om vad vi kan göra för att bygga fred, för att förebygga konflikter, påpekar Margot Wallström.
Vem pratar om kärnvapenfrågan i dag?
– Den och nedrustningsfrågan försvann helt under den tidigare regeringen, de hade inget intresse eller engagemang. Nu har vi tagit ner Sverige från åskådarläktaren. Det vore mycket olyckligt om vi hamnar i en situation där både Ryssland och USA tror att kärnvapen är vägen framåt, säger utrikesministern.
Hela Palmecentrets verksamhet baseras på samarbete. Centret har 27 medlemsorganisationer: fackförbund, socialdemokratiska sidoorganisationer, ABF, Hyresgästföreningen med flera; och de har alla i sin tur stora internationella nätverk.
– Oavsett i vilket land det gäller arbetar vi i partnerskap med gemensamma mål, det blir mer dynamiskt. Då blir inte vi ”givare” och någon annan den som ”tar emot”. Gemensamt är våra grundläggande värderingar, säger Anna Sundström.
Sverige har traditionellt sett ett starkt engagemang för utrikesfrågor. Tron på ett världssamfund, som till exempel FN, är stor och likaså biståndsviljan.
– Det är en lång svensk tradition. Utrikespolitiken skulle inte vara möjlig om det inte fanns bred folklig förankring för den, konstaterar Margot Wallström.
Sedan årsskiftet är Sverige en del av FN:s säkerhetsråd och under årets första månad var man ordförandeland. Prioriterade frågor är bland annat att reformera rådets arbete så det blir mer transparent och att öka kvinnors roll i att skapa fred och säkerhet. Att Sverige 2017–18 har en plats i säkerhetsrådet tror de båda ytterligare kommer att öka intresset i Sverige för globala frågor.
– Palmecentrets dagliga arbete kanske inte påverkas i så stor utsträckning, men jag tror att det finns en samsyn mellan oss och regeringen när det gäller viktiga frågor i de områden vi arbetar. Burma och de etniska konflikter som pågår där är ett exempel. Västsahara ett annat som vi hoppas på, säger Anna Sundström.
Samsyn finns också mellan regeringen och Palmecentret när det gäller Agenda 2030:s tionde mål: Minska ojämlikheten inom och mellan länder. Även om många fattiga länder har haft positiv ekonomisk utveckling med totalt sett minskad fattigdom har klyftorna ökat.
Vi behöver mötas och vi behöver organisera oss politiskt. Vi måste vara tydliga, säger Margot Wallström.
– Vi skulle kunna ta ett ännu större svenskt eller nordiskt ansvar för detta mål eftersom det så tydligt knyter an till den nordiska modellen. Det finns många bra svenska exempel på hur man skapar ett mer jämlikt samhälle, säger Anna Sundström.
Men socialdemokratin är svag där ute just nu och båda känner de att det ibland kan vara svårt att hitta hoppet. Hur går man från oro till framtidstro?
– Man kanske måste gå från oro till att man bestämmer sig: nu måste vi ta itu med det här. Det räcker inte att göra tummen upp på Facebook. Vi behöver mötas och vi behöver organisera oss politiskt. Vi måste vara tydliga, säger Margot Wallström.
Det är väl du ganska bra på?
– Ja, för tusan. Jag börjar bli gammal och har inte tid att huka. Det är klart man retar upp folk ibland, men man måste våga stå för något.
Anna Sundström möter mycket positivt i sitt uppdrag. Alla de som kämpar på och som bjuder motstånd.
– Så är det, det finns ett stort engagemang. Nöten vi måste knäcka är att demokratiska reformer tar tid och hur injicerar vi då engagemanget med tålamod så att det fortsätter leva? säger hon.
