Vid årsslutet kan vi konstatera att läget för de mänskliga rättigheterna i Mexiko, och för de personer och organisationer som försvarar dem, även fortsättningsvis vittnar om en mycket svår och ofta riskfylld situation.

I solidaritet med lärarkåren och mot våldet

Sommaren 2016 i Chiapas präglades minst sagt av omfattande läraruppror mot regeringens utbildningsreformer. I flera månader strejkade stora delar av lärarkåren och ockuperade de centrala delarna av delstatshuvudstaden Tuxtla Gutiérrez. Läs vår krönika från upproret.

Den katolska fredsrörelsen el Pueblo Creyente som samlar medlemmar ur församlingar runt om i Chiapas stack ut som den mest synliga och uttalade i sitt stöd för de strejkande lärarna.

Den katolska fredsrörelsen el Pueblo Creyente som samlar medlemmar ur församlingar runt om i Chiapas stack ut som den mest synliga och uttalade i sitt stöd för de strejkande lärarna. Vid fem olika tillfällen genomförde rörelsen, med prästen Marcelo Pérez Pérez i spetsen, marscher, så kallade ”pilgrimsvandringar”, i solidaritet med lärarna. På grund av alla de hot som Marcelo mottagit på grund av sitt sociala engagemang och den utsatta situation han lever i konstant, medföljde Kristna Fredsrörelsen honom samt Pueblo Creyente under deras aktiviteter.

Även i andra delar av landet blev 2016 ett år som färgades av stora sociala mobiliseringar samt ett närmande mellan olika delar av det civila samhället som alla kräver sina rättigheter. Lärarnas strejk och protesterna är ett exempel på hur en bredare samling människor och organisationer gick samman för att kräva ett slut på det våld som protesterna ofta möttes av på olika håll.

Den starkaste vågen av strejk och protest under sommarmånaderna ägde rum i de södra delstaterna i Mexiko. Det var även en tid av utbredd kriminalisering och våldsam repression från statliga säkerhetsstyrkor. De tragiska händelserna i Nochixtán, Oaxaca, den 19 juni, då minst 8 personer miste livet, vittnar om den mexikanska statens användande av övervåld.

Försvar av markrättigheter

Under året har en nationell kampanj växt fram vars syfte är att skapa en gemensam front mot storskaliga utvinningsprojekt av naturresurser. På många håll i landet drabbas människor och miljö av att utvinningsprojekten vinner mark. Kampanjen till skydd för moder jord och territoriet består av 180 organisationer, folk, samhällen och grannområden från olika delar av Mexiko.

Flera av Kristna Fredsrörelsens medföljda, däribland Frayba, Pueblo Creyente och människorättscentret Digna Ochoa, som arbetar aktivt kring dessa teman deltar även i kampanjen. Kampanjen är enligt Digna Ochoa ett viktigt utrymme för att utbyta erfarenheter kring försvaret av naturresurser i landet.

Påtvingade försvinnanden

Enligt officiell statistik är cirka 30 000 personer försvunna i Mexiko i dagsläget, något som vittnar om hur allvarlig situationen är.

Flera av de människorättsförsvarare och organisationer som medföljs av Kristna Fredsrörelsen i Mexiko arbetar med frågor som rör påtvingade försvinnanden. Ett utbrett problem och en enorm tragedi för alla som på olika vis drabbas av detta brott. Enligt officiell statistik är cirka 30 000 personer försvunna i Mexiko i dagsläget, något som vittnar om hur allvarlig situationen är.

Kollektivet mot Tortyr och Straffrihet (förkortas CCTI för stavningen på spanska) som KrF medföljer sedan 2015, arbetar på olika sätt kring tvångsförsvinnanden. Å ena sidan är de experter som utreder möjliga tortyrfall men de erbjuder även psykosocialt stöd till anhöriga till försvunna personer.

I delstaten Guerrero är de den enda organisationen på plats med läkare och psykologer. Det utan tvekan mest välkända fallet de är och har arbetat med är försvinnandet av de 43 studenterna från Ayotzinapa. CCTI deltog i att genomföra en studie över den psykosociala inverkan som fallet haft på familjemedlemmar och anhöriga samt för de studenter som överlevde attacken. Läs vår artikel om detta från september här.

Människorättsorganisationen Comité Cerezo México som också medföljs av Kristna Fredsrörelsen arbetar även de aktivt med frågor som rör påtvingade försvinnanden. Tillsammans med olika kollektiv och organisationer i en nationell kampanj mot tvångsförsvinnanden har de lagt fram lagförslag för att reglera statens ansvar i sådana fall.

Lagförslaget som syftar till att skapa verktyg för att förebygga, utreda, straffa samt för att kunna återgälda offren har vid två tillfällen lämnats över till kongress och senat. I dagsläget har Mexiko inget regelverk som hanterar brott av den här typen på ett tillfredsställande sätt eller i enlighet med internationell standard, menar Comité Cerezo.