Över 6 000 hatbrott anmäls i Sverige enligt den senaste tillgängliga statistiken som gäller för 2014. Det innebär att sjutton personer attackeras varje dag på grund av sin religion, etnicitet, sexuella läggning eller liknande. Så ska det inte behöva vara.

Det är värt att notera att mer än hälften av de anmälda hatbrotten, 69 procent, har rasistiskt motiv. Av dessa utgör afrofobiska och antiromska brott en stor och ökande andel. Ett av tio anmälda hatbrott rör sexuell läggning. Också antireligiösa brott – islamofobiska, antisemitiska och kristofobiska – sticker ut i statistiken.

Under flera år har Brottsförebyggande rådet, BRÅ, rapporterat mellan 5 000 och 6 000 anmälda hatbrott och nu ses en viss ökning. Ett problem är att mycket få anmälningar leder till åtal och i princip inga åtal leder till fällande dom.

Det minskar förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna och viljan att anmäla. Det finns anledning att tro att mörkertalet är stort.

Sverige har ganska långtgående lagstiftning mot hatbrott, vilket också regeringen ofta framhåller när FN framför återkommande kritik och efterlyser agerande. Men ett reellt skydd mot hatbrott kräver att lagstiftningen också tillämpas. Vi föreslår följande åtgärder:

Fler hatbrottsgrupper. Polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har särskilda grupper som hanterar hatbrott. De gör ett viktigt arbete och bör få efterföljare i hela landet.

Utbilda åklagare och domare. Större kunskap i hela rättskedjan och en gemensam syn på hatbrott skulle kunna bidra till mer effektiv rättsskipning.

Prioritera hatbrott. I regleringsbrevet för Polisen var hatbrott tidigare ett prioriterat brott men det ändrades 2008. Regeringen måste åter understryka vikten av att arbeta med frågorna.

Stoppa olagliga demonstrationer. Rasistiska organisationer sprider sina budskap på gator och torg, särskilt när det är valår i Sverige. Centralisera tillståndsgivningen, följ demonstrationer på nära håll och avbryt dem när det är påkallat enligt hetslagstiftningen.

Agera mot hatbrott på nätet. Internet används för spridning av rasistisk propaganda. 2014 noterades 368 anmälda fall av rasistiska hatbrott på internet trots att bloggar, chattar eller öppna Facebook-konton inte får innehålla uppenbar uppvigling eller hets mot folkgrupp.

Den som har utsatts för rasism bär alltid med sig kränkningen. Det skapar misstanke och vaksamhet hosden som drabbats. Därför är det viktigt att samhället tar parti för den som är i en orättvis situation.

I dag på FN:s internationella dag mot rasism överlämnar Svenska FN-förbundet ett upprop till regeringen. Över hela Sverige har människor ställt sig bakom kravet på hårdare tag mot hatbrott. Deras budskap är tydligt: politiker och myndigheter måste agera.

Sverige ska vara ett land där alla människors lika värde och rättigheter respekteras. Hatbrott är ett hot mot demokratin och det öppna samhället.

Därför måste Sveriges regering ta krafttag mot hatbrott, stoppa rasistiska handlingar och se till att hela rättsväsendet får kunskap om hur hatbrott ska bekämpas.