Dumpning av kläder, greenwashing och ultra-fast-fashion! De senaste åren har vår klädkonsumtion hamnat alltmer i rampljuset. Modeindustrin beräknas stå för runt 10 procent av världens koldioxidutsläpp, mer än internationella flygningar och sjöfart tillsammans.

I debatten om hållbart mode har begrepp som upcycling, remake och redesign hamnat alltmer i fokus. Förra året fick Sverige sin första och enda doktor i redesign. Globalportalen ställde några frågor till Anna Lindström vid Textilhögskolan i Borås.

Hej Anna! Vem är du?

– Jag är en formgivare, designer och en maker ut i fingerspetsarna. Jag måste alltid skapa! Så har det varit ända sedan jag var liten och upptäckte mormors och mammas gamla klädkistor och förråd. Textil har alltid varit en röd tråd för mig, men också second hand. Att jobba med udda och existerande material är något jag alltid varit fascinerad av. Det som andra kanske inte tycker är något att ha.

– Sedan 2012 har jag jobbat mer mot hållbarhet. Det var en gammal lärare som sa till mig att ”du passar jättebra till det här projektet där vi ska titta på att ta hand om de resurser vi redan har”. Och på den vägen väcktes min nyfikenhet. Redesign är ju mitt område och har varit det väldigt länge, men nu har det kommit i en annan dager de senaste åren. Det har hänt mycket på de år jag jobbat, men det kopplar tillbaka till kärleken för udda ting.

"Redesign är ju mitt område och har varit det väldigt länge, men nu har det kommit i en annan dager de senaste åren. Det har hänt mycket på de år jag jobbat, men det kopplar tillbaka till kärleken för udda ting."

Hur skulle du beskriva begreppet redesign för den som inte har koll?

– Jag tycker om att prata om redesign hellre än re-make eller upcycling. För jag ser det som ett specialområde inom design. En grundsyn och ett förhållningssätt till material kopplat till design. Redesign är ett brett begrepp, men det handlar om att omforma något redan existerande. Om man tänker att kläder är en slutprodukt i den textila processen så är samma sort kläder själva startpunkten det i en redesign process. Det som är slutet är egentligen början. Här försöker jag få folk att lyfta blicken till att se på materialen vi har omkring oss utifrån fler perspektiv.

”Om man tänker att kläder är en slutprodukt i den textila processen så är samma sort kläder själva startpunkten det i en redesign process. Det som är slutet är egentligen början.”

Har du alltid tänkt att detta skulle kunna vara ditt jobb? 

– Det har succesivt växt fram och utkristalliserat sig att här har jag ett område som är spännande, men också komplicerat och svårt. Men för mig som älskar de här materialen så har det blivit min väg framåt. Ju mer jag specialiserat mig har jag också förstått att det finns något här som vi måste systematisera, lära, något som andra behöver öva på. Förutom miljömässiga vinningar finns det också den estetiska potentialen. Nu i efterhand känns det helt självklart, men det har växt fram.

Kan du berätta vad det är du tittar på i din forskning?

– I början tittade jag på hur man kan klassificera material. Vad är det här? Är det här en tröja? Vad är lump? Vad är waste? Sedan i doktorsavhandlingen har det mer handlat om att utforska och utveckla designmetoder försjälva designarbetet, omformandet av materialen. Nu arbetar jag mycket med sortering för redesign. vilka kriterier behövs här, hur utbildar man inom detta område osv. Vilket passar bra nu när det kommer nya EU-direktiv för avfallshantering. 2025 får vi inte exportera vårt avfall utan behålla avfallet där det är.

– En ideell second hand-organisation kanske skickar ett antal ton på export för att det inte håller för att sälja. Men det kanske visst håller utifrån en designers perspektiv. Det kanske finns en större procent att plocka ut för designmaterial? Men hur kan en sådan process se ut? Mitt nästa forskningsområde blir att titta på sorteringen. Det är där jag är just nu och klurar på olika vägar framåt.

"En ideell second hand-organisation kanske skickar ett antal ton på export för att det inte håller för att sälja. Men det kanske visst håller utifrån en designers perspektiv. Det kanske finns en större procent att plocka ut för designmaterial?"

Hur tror du framtiden ser ut för redesign och hållbart mode?

– Jag tror den är ljus, många har fattat att det inte bara behöver vara en sidobusiness. Flera unga svenska företag har växt fram och jobbar med second hand råvara med en hög modegrad. Redesign ser jag som en del av en hållbarhetskaka. Det är både ett sätt att ta tillbaka den egna råvaran. Men även få ny information. Hur kan produkter hålla längre? Det finns mycket designdata i de här avfallsdata, som kan ge förbättringar. Det är fler som förstått att redesign är en grej!