Marken är av stor betydelse för många samer. Samisk kultur har formats i nära relation till naturen, särskilt genom renskötsel, jakt och fiske. Det skapar en stark koppling till specifika landskap, fjällområden och vattenvägar. Marken bär på en levd kunskap som förts vidare mellan generationer. Den rymmer berättelser, språk och andliga värden. Många samer lever i Sápmi vilket är ett område som sträcker sig över de norra delarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Svenska samer bor utspridda över hela Sverige. Läs mer här.
Jojken är en samisk sångtradition. Den kan beskrivas som ett sätt att gestalta platser, människor och djur. Jojken kan sjungas på olika vis och ha olika innebörder, ofta bär de på minnen och känslor. Enligt musikvetaren Ernst Emsheimer är jojk den äldsta formen av sång i Europa.
Kolt är den samiska dräkten. Den är personlig och bär på en tradition. Kolten ser olika ut i olika områden i Sápmi, till exempel är den ofta kortare i södra delar av Sápmi än i norra. Källa: Om samer och samiskt liv i Sverige – Forum för levande historia
Det finns omkring 9 samiska språk. Eftersom Sápmi sträcker sig över stora landområden varierar språk och dialekt mellan platserna. De flesta svenska samer talar nordsamiska men andra samiska språk och dialekter är allvarligt hotade. Att bevara och återuppliva de samiska språken är viktig för kulturell överlevnad. Källa: De samiska språken | Institutet för språk och folkminnen
Samer som lever i Sveriges norra delar är de som är mest påverkade av klimatförändringarna, i Sverige. Uppvärmningen förändrar naturförhållanden vilket får stora konsekvenser för renskötande samer och de som ägnar sig åt jakt och fiske. Sanningen är att världens urfolk överlag är de som främst hotas av samtidens klimatkatastrofer. Amnesty Intenational anordnade panelsamtalet Verktyg för att minska markkonflikter i Sápmi. En av deltagarna var Eirik Larsen som är chef för människorättsavdelningen i Samerådet.
Eirik berättar om de närvarande klimatförändringarna. Förr visste han att det var säkert gå över en sjö om snön låg på. Idag kan han inte lita på att isen är stark nog, trots ett snötäcke. Sådana konkreta, vardagliga rutiner hotas av de höjda temperaturerna och de mer oförutsägbara väderomställningarna.
Så, vad är hållbara lösningar?
De nödvändiga klimatomställningarna innebär att industriprojekt som vindkraft och gruvprojekt byggs på samisk mark. Det är ett sätt att hitta hållbara lösningar för Sveriges energiproduktion. David Kihlberg, Chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen, deltog också vid panelsamtalet. Han förklarar att klimatomställningar måste ske i samspel med -och mellan ett ekologiskt och socialt rum. I nuläget sker en del av den gröna omställningen på bekostnad av samers rättigheter. Det som händer när gruvor byggs och mark tas upp för vindkraftsbyggen är att, marken som är kärnan i samisk kultur, rivs upp. David menar på att det finns ett utrymme som tar både tar hänsyn till mänskliga rättigheter och jordens natur. Amnesty International Sverige kritiserar Sveriges klimatpolitik för att inte genomföra en klimatomställning tillsammans med människorna, samer, som direkt är påverkade av de. 2020 gjorde sig Sverige skyldig för rasdiskriminering i planeringen av en nickelgruva i Rönnbäck och 2025 upprepades denna kritik. FN:s rasdiskrimineringskommitté slår fast vid att nickelgruvan får allvarliga konsekvenser för livet för människor, djur, natur och kultur.
Sedan 1600-talet har Sverige angripit samer, samisk mark och samisk kultur. Den evangelisk-lutherska kyrkan inrättade en kontroll och ett maktövertag av samiska marker och naturtillgångar. Genom kristendomen assimilerades samisk kultur, samiska symboler såsom jojk och trummor förbjöds. Trots det levde samisk kultur och andlighet vidare i vissa hushåll, men främst bakom stängda dörrar. År 1732 skärpte staten kontrollen ytterligare och skolor inrättades för att utbilda samer i kristendom och läskunnighet. Under 1900-talet infördes en reform som placerade barn vars föräldrar var nomadiska renskötare till en nomadskola. Under denna tid bedrev även rasbiologer rasistiska övergrepp mot samer. Källa: Its never too late to say sorry
Samernas nationaldag
Den 6 februari 1917 hölls det första landsmötet där svenska och norska samer möttes för att diskutera gemensamma problem. Problemen omfattades till stor del av landstvister mellan svenska staten och samerna. Elsa Laula Renberg är en av kvinnorna som tog initiativ till landsmötet för att samer gemensamt skulle stå emot den diskriminerande segregationspolitik som staten bedrev.
Sametinget
Sametinget är både ett folkvalt parlament och en statlig myndighet för samer i Sverige. Det bildades 1993 efter lång kamp för urfolks rätt till inflytande. I Sametinget sitter samiska politiska partier och grupperingar. Dessa representerar olika synsätt på frågor som rör kultur, språk, markrättigheter och relationen till staten.
Det enda erkända urfolket i Europa
1977 erkändes samerna som ett urfolk i Sverige. Urfolk har särskilda rättigheter. Enligt lag ska det samiska språket och kulturen skyddas och utvecklas. Det är för att utjämna förutsättningarna så samerna och majoritetsbefolkningen har lika rätt till inflytande, språk och kultur. Samerna har rätt till självbestämmande enligt internationell rätt och sedan 2011 blev de ett erkänt folk i Sveriges grundlag. Det finns fem erkända nationella minoriteter i Sverige, utöver samerna är det judar, tornedalingar, romer och sverigefinnar.
En bok skriven av Ann-Helén Laestadius. Skam är den sista boken i hennes triologi, men den är fristående. De tidigare böckerna Stöld och Straff är också att rekommendera!
→ Läs mer om boken här
Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion. Lyssna på detta viktiga, informativa och berörande avsnitt från Filosfoiska Rummet.
→ Lyssna på avsnittet här!
Vilken syn har makthavare, media och svenskar i allmänhet på samer? Ol-Johán Sikku har drivit samiska frågor på olika sätt ända sedan ungdomen – i föreningslivet, näringslivet och inom politiken. Han ser att det överallt saknas kunskap om det samiska samhället.
→ Se föredraget här!
FUF möter forskare och projektledare som diskuterar; Hur påverkas samer och andra urfolk av den gröna omställningen? Vilken betydelse har urfolks rättigheter och kunskap i den globala klimatkampen? Vad kan vi lära av urfolks kunskaper i arbetet för en hållbar framtid?
→ Titta på videon!
