Om klimatsituation inte förbättras uppskattas vi få ungefär 250 miljoner klimatflyktingar till år 2050. En kvarts miljard individer som tvingas ge upp sina hem för att de inte längre är i säkerhet. Översvämningar, torka och stormar leder till mindre matproduktion och ökad hunger samtidigt som miljontals hem kommer förstöras och blir obeboeliga. Hur ser situationen ut och vad behöver vi göra för att skydda dessa människor?
Vad är en klimatflykting?
Med begreppet klimatflykting menas ofta en person som på grund av klimatförändringarnas påverkan tvingas lämna sitt hem. Det kan vara direkta orsaker som översvämningar eller stormar men också indirekta orsaker, exempelvis att torka på lång sikt leder till dålig skörd och dålig skörd leder till hunger.
Man brukar skilja på två olika typer av klimatflyktingar; de interna och de externa. Internflyktingar är människor som tvingas lämna sina hem och bege sig till en ny ort men gör detta inom landets gränser. Externa klimatflyktingar lämnar helt sina hemländer för att hitta tryggare platser.
Därför är ”klimatflyktingar” ett omtvistat begrepp
Officiellt finns det ingen erkänd definition för dessa människor, något som leder till stora problem. Begreppet är omstritt för att en flykting i vanliga fall omfattas av den så kallade flyktingkonventionen (en internationell överenskommelse från år 1951 om vem som räknas som flykting).
Att tvingas fly sitt hem på grund av klimatförändringar finns inte med i konventionen. Detta gör att dessa människor inte har samma rättigheter som andra flyktingar som flyr på grund av orsaker som exempelvis krig.
På grund av att det inte finns en enad definition för dessa människor kan du komma att stöta på flera olika begrepp, exempelvis miljömigranter, klimatmigranter eller miljöflyktingar.
Läs mer om klimat och migration hos UNHCR
Vems ansvar är det?
Om allt fler människor tvingas fly sina hem kommer detta påverka oss alla på olika sätt. Det är många frågor som behöver diskuteras och klaras upp, exempelvis vems ansvar det är att hjälpa klimatflyktingarna.
Det är oftast människor i låginkomstländer som drabbas hårdast, de som har bidragit allra minst till klimatförändringarna. De flesta klimatflyktingar stannar inom sitt lands gränser vilket innebär extra utmaningar för de sårbara länderna.
Vilka skyldigheter ska andra länder ha gentemot dessa människor? Och vilka rättigheter bör klimatflyktingar få? Än så länge finns det få svar på dessa frågor.
"Klimatförändringarna är ett växande hot mot fred och välstånd"
FN:s generalsekreterare António Gueterres
Humanitära konsekvenser
Ett varmare klimat innebär dels att sjukdomar som malaria lättare kan sprida sig men det innebär också torka, vilket leder till mindre matproduktion och därmed ökad hunger och undernäring. Klimatförändringar leder också till allt mindre rent dricksvattnet och istället mer förorenat vatten.
På grund av ökad torka kommer fler människor att behöva använda sig av samma vattenkälla vilket i sin tur återigen kommer leda till fler sjukdomsfall. Dessa allt mer ansträngda förhållanden väntas resultera i fler konflikter och kanske till och med krig.
Förutom de akuta humanitära behoven som väntas uppstå kommer det troligen också uppkomma fler politiska och ekonomiska diskussioner och oroligheter mellan olika länder om hur flyktingströmmar samt brist på mat och dricksvatten ska hanteras, något som ännu en gång riskerar uppkomsten av konflikter.
Läs mer om flykt och klimatförändringar hos Naturskyddsföreningen
Finns det hopp?
Det korta svaret på den frågan är ja. Världsbanken uppskattar att värstafallscenariot skulle kunna minskas och att antalet klimatflyktingar då kan reduceras med 80%! Förutsättningen för att det ska lyckas är dock att vi tar klimatfrågan på allvar och får ner de farliga utsläppen.
För att undvika konflikter och mänskligt lidande för klimatflyktingarna är det krävs det att frågan diskuteras och att politiker hittar globala lösningar och överenskommelser så snabbt som möjligt.
