För ett år sedan erövrade beväpnade medlemmar av rebellarmén Séléka huvudstaden Bangui. Det blev startskottet för den politiska kris som sedan dess pågått i Centralafrikanska republiken. För civilbefolkningen har det varit ett år av våld och attacker som framför allt har begåtts av före detta medlemmar i Séléka och av den så kallade anti-Balaka-milisen.
– Vi är vana att arbeta i mycket våldsamma situationer men knappt ens våra mest härdade medlemmar har skådat den här nivån av våld tidigare, berättar Marie-Noëlle Rodrigue, operativ chef och nyligen hemkommen efter ett besök i landet.
Svensk läkare vittnar om våldet
Peter Moberger, allmänkirurg från Uppsala, arbetar på ett sjukhus i huvudstaden Bangui. När han är på jobbet kan han höra skottlossningen utanför. Varje dag behandlar han och hans kolleger patienter med skott- och splitterskador.
– Människorna mår inte bra, det är väldigt våldsamt här och många har förlorat anhöriga. Det är en annan stämning än vad jag är van vid från andra insatser för Läkare Utan Gränser. Det har hänt mycket fruktansvärda saker här.
Stora delar av den muslimska befolkningen i Centralafrikanska republiken har tvingats fly till grannländerna de senaste månaderna. Enligt FN:s uppskattning är mer än 900 000 personer på flykt inom landet eller i något av grannländerna.
”De dödade männen framför våra ögon”
En ung flykting från Centralafrikanska republiken som har tagit sig till flyktinglägren i Tchad berättar i rapporten:
– När vår lastbil gick sönder stannade inte flyktingkonvojen som vi hade åkt med. Anti-Balaka-miliser attackerade oss med en gång. Alla män dödades med machete framför ögonen på kvinnorna och barnen. Några av kvinnorna våldtogs. Min tioåriga lillasyster blev nedtrampad. Sedan dess säger hon att hela hennes kropp gör ont.
Flyktingen Chantal gömde sig för milismännen i bushen i staden Bria. Hon berättar i rapporten:
– Vi bor med barnen utomhus, i regnet. Vi kämpar hela tiden för att få någonting att äta. Männen kan inte jaga längre i bushen, eftersom det finns beväpnade grupper där.
Stora humanitära behov
Trots det spända säkerhetsläget är det av största vikt att befolkningens behov av sjukvård, mat och andra livsnödvändiga förnödenheter tillgodoses. Som en av de viktigaste vårdgivarna i Centralafrikanska republiken har vi noterat akuta behov av sjukvård och därför utökar vi våra insatser hela tiden. I Centralafrikanska republiken finns idag bara en läkare per 55 000 invånare.
– De humanitära och medicinska förhållandena var katastrofala redan före statskuppen,men har nu blivit ännu värre. Krisen i Centralafrikanska republiken kommer att fortsätta för en tid framöver och det finns fortfarande inte tillräckligt många aktörer som engagerar sig, säger Marie-Noëlle Rodrigue.
Här kan du läsa den interaktiva rapporten på engelska.
Sedan konflikten eskalerade i december förra året har Läkare Utan Gränser behandlat 4 000 skadade människor i Centralafrikanska republiken. Mer än 2 200 medarbetare jobbar för organisationen i 16 olika projekt runtom i landet. Team har även skickats till Tchad, Kamerun och Kongo-Kinshasa där runt 300 000 flyktingar från Centralafrikanska republiken söker skydd.
