nyhet av

En miljon strejkar för levnadslön i Indonesien

50 000 fackliga medlemmar från de tre största centralorganisationerna tågade under onsdagen mot presidentpalatset i Jakarta. Foto: IndustriAll.
I Indonesien pågår stora strejker för högre löner, allmän sjukförsäkring och mot de otrygga anställningarna. De låga minimilönerna i landet är inte ens hälften av vad som beräknas vara en levnadslön. ”Vi måste kämpa för att överleva” säger den fackligt aktiva livsmedelsarbetaren Yuliani Situl.

De tre fackliga centralorganisationerna KSBI, KSPSI och KSBSI utlyste förra veckan en strejk som tillsammans omfattar runt en miljon medlemmar, enligt det globala facket IndustriAll.

Facken kräver att minimilönen i hela landet ska höjas till motsvarande 2 072 kronor.

– Högre löner är vår viktigaste fråga. Nu lever vi på minimilön och den räcker inte. Jag och min man har två barn och vi måste kämpa för att överleva, sa Yuliani Situl som är aktiv i livsmedelsarbetarfacket FSBL i Lampung på södra Sumatra när LO-TCO Biståndsnämnd besökte facket i september.

Yuliani arbetar på en livsmedelsföretaget Garuda foods där facket lyckats organisera 560 av de totalt 750 anställda.

Tillsammans med andra fackföreningar i regionen deltar de i ett utbildningsprojekt som drivs av det globala facket IUF med stöd av svenska Livs och LO-TCO Biståndsnämnd. Genom utbildning syftar projektet till att stärka fackens förmåga att organisera fler medlemmar och förhandla till sig bättre arbetsvillkor med arbetsgivaren.

Men trots att facket stärkt sin förhandlingsposition tjänar Yuliani och de flesta av hennes arbetskamrater fortfarande inte mer än den lagstadgade minimilönen.

Minimilönen är olika i olika provinser i Indonesien. I Lampung ligger den på 826 kronor i månaden – en knapp tredjedel av vad som är en levnadslön enligt organisationen Asia Floor Wage Alliance.

På grund av de låga lönerna blir de anställda tvungna att arbeta övertid för att ha råd med det nödvändigaste.

– Lönen räcker bara till att köpa mat, för bostad och andra kostnader måste vi låna av släktingar. Vi har knappt råd att skicka barnen till skolan och ännu mindre till universitetet, säger Yuliani.

En annan viktig fråga för facket är att stoppa de otrygga anställningarna genom bemanningsföretag och underentreprenörer, en anställningsform som ökar i hela Indonesien. Den fackliga centralorganisationen KSPI beräknar att över 16 miljoner människor har sådana osäkra kontraktsanställningar – vilket innebär att de helt saknar försäkringar och anställningstrygghet.

Facken kräver också allmän sjukförsäkring ska införas senast 1 januari och att den stora pensionsreform som den nye presidenten utlovat ska implementeras så att alla arbetstagare får rätt till grundläggande pensionsförsäkring.

Taggar

Försörjning
Annons