Antalet barn som dör innan de har hunnit fylla fem år har minskat med hälften sedan 1990 – från 12,7 miljoner barn till 6,3 miljoner barn idag. Men fortfarande är det 17.000 barn som dör varje dag, och utvecklingen går för långsamt för att millenniemålet om att minska barnadödligheten med två tredjedelar till 2015 ska uppnås.
Det är de första 28 dagarna som är de mest avgörande i ett nyfött barns liv. I rapporten Committing to Child Survival: A Promise Renewed framkommer att 2,8 miljoner barn dör under sin första månad. En miljon av dem lever inte längre än en dag.
Många av dessa dödsfall skulle lätt ha kunnat förebyggas med enkla och välkända insatser innan, under och efter barnens födelse. Enligt rapporten är bristande hälso- och sjukvård i samband med förlossningen en bidragande orsak till dessa dödsfall. Det saknas till exempel utbildad medicinsk personal och förlossningskliniker som kan ge akutvård. Det är även stora skillnader när det gäller kvalitet och tillgången till sjukvård för gravida kvinnor och deras bebisar. Skillnaderna spänner dels mellan olika länder, dels inom länderna mellan rika och fattiga.
I rapporten framkommer bland annat:
- Ungefär hälften av alla kvinnor får inte de rekommenderade fyra besöken hos mödravården innan förlossningen.
- Komplikationer i samband med förlossningen orsakar en fjärdedel av alla dödsfall bland nyfödda i världen. 2012 föddes en av tre bebisar (44 miljoner) utan medicinsk hjälp från läkare, sjuksköterska eller barnmorska.
- Forskning visar att om ett barn ammas inom en timme efter födseln så minskar risken för dödsfall med 44 procent. Ändå blir mindre än hälften av alla nyfödda i världen ammade omedelbart.
- Kvaliteten i vården har ofta stora brister. Även de mödrar som har kontakt med sjukvården får ofta inte de insatser som skulle kunna rädda barnens liv.
- De länder som har de högsta dödstalen för nyfödda barn, är också de länder som har lägst täckning när det gäller mödravård. Detta gäller till exempel för Etiopien (84.000 dödsfall, 7 procents täckning), Bangladesh (77.000, 27 procent) Nigeria (262.000, 38 procent) och Kenya (40.000, 42 procent)
- Bebisar som föds av mammor som antingen bor på landsbygden, är fattiga eller under 20 år löper större risk att dö än andra barn.
Dessutom visar rapporten att mammans utbildning också har en avgörande betydelse för barnets möjligheter att överleva. Mammor som inte har fått gå i skolan löper nära dubbelt så stor risk att förlora sina barn jämfört med mammor som har minst gymnasieutbildning.
I de minst utvecklade länderna är det tre gånger vanligare att kvinnor från rika hushåll föder sina barn med hjälp av utbildad medicinsk personal, jämfört med de fattigaste kvinnorna. Trots detta faktum visar rapporten att gapen när det gäller barnadödlighet minskar. I alla regioner, utom i afrikanska länder söder om Sahara, minskar andelen dödsfall bland de allra fattigaste snabbare än bland de rikaste. Globalt är det bland de fattigaste som man hittar de största framgångarna i absoluta tal när det gäller barns överlevnad, jämfört med deras rikare landsmän.
– Vi måste ta fasta på detta faktum och satsa mer resurser så att alla mödrar – även de fattigaste och mest utsatta – får tillgång till bra sjukvård under graviditet och förlossning. Det kan rädda livet på många nyfödda barn, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige.