När drygt ett år har gått sedan fredsavtalet skrevs under i Havanna, står Colombia fortsatt inför utmaningen att bygga ett fredligt samhälle. I ett land där nästan halva befolkningen består av barn och ungdomar, hänger framtiden på deras deltagande. Ungdomar som sett konsekvenserna av konflikten, genom sina föräldrar, men inte bär på något eget ansvar.
”Men ungdomarna måste ändå vara med, och aktiva, för att fredsprocessen ska lyckas”, säger Angie, en ledare i det unga colombianska civilsamhället. ”Det är nödvändigt att vi ungdomar får makt över faktiska beslut och att vårt deltagande inte är begränsat till att titta på. Vi måste ges möjligheten att delta i utformningen av våra samhällen".
Angie är en av de ungdomar som engagerat sig i Colombias fredsprocess. Debatten kring ungdomsengagemang har hittills begränsats till att fokusera på unga människors roll som offer, snarare än deras möjligheter till påverkan och politiskt deltagande.
Samtidigt har insikten om vikten av ungdomars deltagande ökat internationellt sett. När ungdomsledaren Ahmad Alhendawi från Jordanien blev utsedd till FN:s första officiella ungdomssändebud, sa han ”Young people drive change, but they are not in the driver’s seat”.
De 17 globala målen, som utgör agendan, beskrivs som de mest ambitiösa världen har haft.
För två år sedan beslöt sig medlemsstaterna i FN för att anta en ny agenda. Agenda 2030, som den döptes till, bygger på de Globala utvecklingsmålen och breddade FN:s arbete med att skapa fred och ekonomisk utveckling. De 17 globala målen, som utgör agendan, beskrivs som de mest ambitiösa världen har haft. De syftar till att inkludera alla världens länder och engagera fler delar av samhället än tidigare.
”För att skapa en hållbar värld för framtida generationer måste alla vara med i uppbyggandet”.
Precis som Angie, lyfte FN där tanken om att alla måste vara engagerade om vi ska lyckas skapa en hållbar utveckling. Även ungdomar.
Ett viktigt tema i de globala målen rör ungdomars tillgång till utbildning och vad gäller utbildningsfrågan finns konkreta exempel i Colombia på förbättringar. För första gången någonsin är budgeten för utbildning i Colombia större än budgeten för militären. Trots det är vägen till utbildning för alla lång. 18-åriga fredsaktivisten Leidy berättar att hon ändå vill gå med i den Colombianska militären när hon blir klar med gymnasiet istället för att utbilda sig. Hon vill fortsätta arbeta för fred och tror att det är hennes bästa möjlighet i nuläget.
“Jag har funderat på att läsa på universitetet, men för det behövs pengar. Min uppväxt har lärt mig att jag är en stark person som kämpar och inte ger upp trots motgångar så jag tror att jag kommer trivas i militären. Förhoppningsvis kan nya personer, som jag, hjälpa till att arbeta för fred innefrån militären”.
Enligt en studie från universitetet Los Andes har hushåll som fallit offer för konflikten, eller tvingats att migrera, förlorat cirka 50 % av sina tillgångar och inkomster jämfört med andra hushåll. Även ungdomars tillgång till utbildning har en inverkan på landets möjlighet till hållbar fred och försoning. För att ungdomar ska kunna fortsätta arbeta för fred tror Leidy att det krävs bättre utbildning och fler möjligheter till arbete.
“Många halkar efter i skolan för att de inte har datorer hemma och inte har råd att gå till ett internetcafé. Även när jag jobbar med ungdomar är det ett problem. Det är alltid svårt att hitta lokaler där vi kan vara.”
När ungdomsfrågor är på agendan fastnar debatten dessutom ofta vid ämnen som utbildning och klimatförändringar.
Även om en tredjedel av de globala målen berör ungdomar eller barn, med betoning på självbestämmande, deltagande och välmående – görs det oftast som målgrupp, inte som aktörer. När ungdomsfrågor är på agendan fastnar debatten dessutom ofta vid ämnen som utbildning och klimatförändringar trots att dessa är långt ifrån att vara de enda frågorna som påverkar världens unga.
I Colombia är internflykt en annan central fråga som drabbar ungdomar direkt. Leidy är en av Colombias drygt sju miljoner interna flyktingar. Efter att familjemedlemmar till henne dödades av väpnade aktörer lämnade hon sin hemstad. Då var hon 8 år gammal. Idag är hon 18 år, fredsaktivist och arbetar med andra ungdomar i den flykting-bosättning där hon bott mer än halva sitt liv.
“Många av mina klasskompisar motsätter sig fredsavtalet – på grund av det lidande som FARC-gerillan har orsakat hos deras familjer. Jag har också sårats av konflikten, men jag tror trots det att fredsavtalet är den enda vägen framåt om vi vill förbättra situationen i Colombia.”
Ungdomsrörelser axlar allt mer ansvaret för att driva demokratiseringsprocesser världen över.
Rörelsen Not to young to run’s rapport från 2014 visar att två, något motstridande, trender präglar ungdomsaktivism idag. Ungdomsrörelser axlar allt mer ansvaret för att driva demokratiseringsprocesser världen över. Men det finns även en större apati och ett bristande engagemang för politiska frågor till skillnad från tidigare generationer.
En av förklaringarna till bristande engagemang åtminstone i Colombia kan tänkas ligga i den ökade otrygghet som det innebär. För ungdomar som har möjlighet att engagera sig är tillvaron inte problemfri, och unga aktivister är inte immuna mot det våld och de hot som drabbar fredsaktivister i Colombia.
“Regeringen säger att de gör allt de kan för att skydda personer. I december förra året tillkallade President Santos ett möte för att utvärdera situationen i Colombia gällande våld och mord av aktivister, men än så länge har inget resultat av detta arbete synts.”
Detta berättar Alexis, en ung aktivist för mänskliga rättigheter som kommer från norra Colombia. På en ungdomskonferens rörande implementeringen av fredsavtalet i Ibagué i mars delar han med sig om sina egna erfarenheter efter att ha mottagit dödshot på grund av sitt engagemang.
”De kom till mitt hus igår beväpnade och letade efter mig och jag fick veta att ett pris var satt på mitt huvud. Som tur var hade jag precis satt mig på en buss till Bogotá”.
För att de globala målen ska uppfyllas krävs det att dessa ungdomar tillåts och ges möjlighet att delta fullt ut i implementeringen av agenda 2030.
När ungdomsfrågor inte är en prioriterade blir det svårt att garantera unga fredsaktiviteters säkerhet. Samtidigt inger agenda 2030 hopp inför framtiden. Varje år samlas ministrar från hela världen på FN:s högkvarter i New York för att diskutera hur det går med uppfyllandet av de globala målen. I år uppmärksammades just vikten av ungdomsdeltagande. I den deklaration som antogs av de deltagande ministrarna vid mötets slut, lyftes barn, tonåringar och ungdomar fram som viktiga ”agents of change”.
Dagens ungdomsgeneration är den största någonsin då 51 % av världens människor är under 30 år. För att de globala målen ska uppfyllas krävs det att dessa ungdomar tillåts och ges möjlighet att delta fullt ut i implementeringen av agenda 2030.
