I augusti samlade Afrikagruppernas partnerorganisation SPP ett 30-tal småskaliga bönder från Norra Kapprovinsen och Västra Kap i Springbok och Williston. Detta för att dela sina kunskaper om argoekologiska odlingsmetoder, olika typer av frön, internationella och nationella frösorter som kommer att påverka dem som jordbrukare, tekniker för att spara fröer, jord- och vattenhälsa.
De småskaliga böndernas vardag präglas i hög grad av orättvisor från apartheid, omständigheter som ojämlikhet i markägande, tillgång till grundläggande resurser för jordbruk har hindrat utvecklingen av jordbruket för småskaliga svarta bönder. Utöver detta gör avståndet mellan jordbrukare det svårt att dela med sig av kunskap och tillgång till frön som inte är hybridfrön. Därför är träffarna för småskaliga bönder oerhört viktiga.
En av dessa bönder, som deltar i träffarna, är Jan Adams, småskalig bonde i Norra Kapprovinsen i Sydafrika. Området där Jan odlar ligger mycket avlägset mellan två byar som heter Nababeep och Okiep. Det är utmanande att odla där – då klimatet är torrt och varmt på dagen och mycket kallt på natten.
Jan har sparat frön i 7 år vilket gjort det möjligt för honom att kunna odla egna grönsaker varje år utan att behöva resa eller spendera pengar för att hitta fröer. Jan kan också odla de grönsaker han gillar och att odla från icke-hybridfrön. När Jan började spara frön gav SPP honom organiska fröer, vilket gjorde det möjligt för honom att börja spara.
Detta kan tyckas som en liten uppgift, men på grund av den avlägsna plats som Jan odlar på är det nästan omöjligt att få tillgång till organiska fröer som inte är kommersiella hybridfröer. Genom stöd från SPP har Jan kunnat utveckla framgångsrika frösparande tekniker, som han nu delar med andra småskaliga bönder i sitt område.
Detta är hybridfröer
Hybridfröer produceras av ¨seed breeders¨, numera oftast internationella företag, som korsar två olika arter för att få en så kallad F1 generation. Fröer som bland annat ger en eftertraktad färg, storlek, och form. Hybridfröer produceras i en avskild och kontrollerad miljö, till exempel i ett laboratorium eller växthus. Hybridfrön är ägs av de företag som producerar dem genom immateriella rättigheter och patent, vilket gör att användningen av dessa beror på företagets tillstånd. Nästa generation, som får namnet F2, kommer inte att visa de eftertraktade egenskaper som en köper F1 för vilket innebär att lantbrukare som köper hybrida sorter måste köpa nya frön varje år.
Frön som däremot är sparade av lantbrukare har många fördelar. Först och främst är fröerna inte präglade av patenter, vilket innebär att man kan spara, byta och använda fröerna utan tillstånd och utan att betala en summa till de företag som producerar fröerna. Eftersom ¨landraces¨ (frön som är sparade av lantbrukare i en viss plats) är odlade på plats, där fröerna senare ska planteras, är de anpassade till de lokala klimatet. Detta är väldigt viktigt om man ska odla ekologiskt, utan konstgjord gödsel eller bekämpningsmedel. Landraces/farmer varieties bidrar också till en agro-biodiversitet, i Filippinerna finns det till exempel ett tusental olika sorter ris- alla utvecklades av risbönder över flera tusen år.
