Vad är det som gör att så många är kritiska till att Sverige måste kompromissa med Turkiet? Det handlar till stor del om bristande mänskliga rättigheter i landet. Begränsad yttrandefrihet och rapporter om tortyr är två exempel.
Turkiet och president Recep Tayyip Erdoğan har tagit stor plats i svensk nyhetsrapporteringen på sistone. Allting började egentligen när regeringen bestämde att Sverige ska gå med i försvarsalliansen NATO. Turkiet kom då med ett antal krav som Sverige behöver uppfylla innan Turkiet är beredda att godkänna vår ansökan.
Den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch är oroade över att ett demokratiskt land som Sverige är villiga att samarbeta med Turkiet, som ständigt anklagas för att behandla människor illa. Och enligt World Justice Project är Turkiet ett av de länder som är sämst på att respektera grundläggande fri- och rättigheter.
Här är några exempel på människorättsbrott som pågår i Turkiet, enligt Human Rights Watchs senaste rapport.
Journalister får inte sprida vilken information som helst
De flesta stora tidningar och TV-kanaler i Turkiet ägs av företag med kopplingar till regeringen. Oberoende media håller till på internet, men blir ofta tillsagda att plocka ner innehåll som regeringen inte tycker om.
2019 bestämdes det att de som streamar nyheter på nätet måste få ett särskilt tillstånd från det statliga rådet som övervakar TV- och radiosändningar, RTÜK. Företagen som vägrade ansöka om ett sådant tillstånd blockerades.
Just nu sitter 65 journalister fängslade i Turkiet efter att ha anklagats för att ägna sig åt terrorism – en ursäkt som regeringen ofta använder för att tysta motståndare.
Du får inte kritisera regeringen
Varje år riskerar tusentals människor i Turkiet att arresteras för något de skrivit på sociala medier. De anklagas för förtal, för att sprida terroristpropaganda, eller för att ha förolämpat presidenten. Proteströrelser som är kritiska mot regeringen brukar också förbjudas.
Den turkiska regeringen driver till och med en kampanj för att förbjuda oppositionspartiet Halkların Demokratik Partisi (HDP). Flera av partiets medlemmar sitter fängslade efter anklagelser om terrorism, trots att de bara engagerat sig politiskt eller uttryckt sina åsikter.
Människorättsaktivister döms i orättvisa rättegångar
I april 2022 dömdes människorättsaktivisten Osman Kavala till livstids fängelse. Domstolen hävdar att han planerade att störta regeringen.
Europadomstolen, som avgör om stater brutit mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter, kräver att Kavala ska släppas. Turkiet ignorerar detta, trots att det inte är första gången Europadomstolen har krävt att Turkiet ska upphäva orättvisa domar mot människorättsförsvarare.
President Erdoğan har personligen uttalat sig negativt om Kavala, vilket är ytterligare bevis på att politiker verkar ha makt över domstolarna i Turkiet.
Fängslade människor utsätts för tortyr
Det kommer ständigt rapporter om att människor som hålls i förvar av polisen eller sitter i fängelse i Turkiet behandlas illa och utsätts för tortyr. Även militären har anklagats för att ha torterat fångar.
2022 uttryckte FN:s kommitté mot tortyr stark oro över situationen i Turkiet, och var särskilt bekymrade över situationen för migranter som sitter i förvar i väntan på att skickas tillbaka till sitt hemland.
Prideparader förbjuds och staten sprider homofobi
2022 stoppades det årliga pridefirandet i Istanbul för åttonde året i rad, och de som ändå samlades mötte motstånd. Så många som 372 personer greps av polisen.
Samma statliga aktör som kräver att man söker tillstånd för att sända nyheter online, RTÜK, uppmuntrade spridningen av en privat film som jämför hbtqi-personer med ett virus. Dessutom har inrikesministern i Erdoğans regering uttalat sig homofobiskt vid åtminstone fem tillfällen.