Att farliga kemikalier finns i våra hem och i vårt damm är väl undersökt. De farliga kemikalierna kommer från byggnaden, så som byggmateriel, färg och elledningar, men även från konsumentprodukter, så som möbler, elektronik, kläder, leksaker m.m. Några väl undersökta farliga kemikaliegrupper som forskare har hittat i damm är bromerade flamskyddsmedel, ftalater och perfluorerade ämnen. Alla dessa är skadliga, antingen för människor och/eller naturen (se faktaruta 1). Reningsverk har i omgångar gjort kampanjer om att svenskarna inte bör skölja ut sitt damm med städvatten i avloppet, eftersom de inte kan ta hand om alla farliga kemikalier som hittas i dammet.

Det är även väldokumenterat att vi människor har farliga kemikalier i oss. Vi får i oss farliga kemikalier på flera olika sätt, främst via livsmedel, men även via luften och dammet. För små barn som kryper omkring på golvet och/eller stoppar händerna i munnen, är damm en större källa till intag av farliga kemikalier än för övriga befolkningen. 

För att få en rättvisande bild av hur mycket och vilka farliga kemikalier vi får i oss måste alla exponeringsvägar summeras. Dessutom måste det tas hänsyn till kombinationseffekter – populärt kallat ”cocktaileffekten” – som innebär att man summerar alla farliga ämnen som påverkar oss på liknande sätt. Så är det inte idag. Idag bedöms varje kemikalie för sig och en säker nivå sätts för varje enskild kemikalie, utan att hänsyn tas till den mängd olika kemikalier som vi utsätts för varje dag. Utifrån detta vill vi förespråka försiktighetsprincipen, som innebär att man ska betrakta något som farligt till dess motsatsen är bevisad. Försiktighetsprincipen är inskriven i Miljöbalken i Svensk lagstiftning. 

Trots att REACH kallas för världens hårdaste kemikalielagstiftning hittar man alltså farliga kemikalier i våra bostäder. Hur kan det vara så?

REACH-förordningen trädde i kraft 2007 och ska vara fullt genomförd 2022 (se faktaruta 2). REACH bygger på principen att det är tillverkaren eller importören som bär ansvaret för att kemikalierna de tillverkar eller släpper ut på marknaden inte orsaker skadliga effekter på hälsa och miljö. REACH gäller inte livsmedel, djurfoder, läkemedel eller kosmetiska produkter, här är det annan lagstiftning som råder. REACH gäller inte heller för varor som importeras till EU generellt, vilket är ett stort problem eftersom en stor andel av de varor och produkter vi köper till våra hushåll är tillverkade utanför EU. Kemikalierna i importerade varor påverkas endast av begränsningar/förbud, om aktuell varugrupp inkluderas. För vissa produktgrupper finns dock särskild lagstiftning, som då gäller även för importerade varor. Leksaker, till exempel, måste uppfylla leksaksdirektivet, och är därmed bättre reglerade än andra produktgrupper som barn har i sin omgivning.  

Vad behövs för att vi ska slippa farliga kemikalier i våra hem? 

Naturskyddsföreningen arbetar med farliga kemikalier på många sätt. Politisk påverkan och folkbildning är två huvudben. En fungerande lagstiftning är nyckeln till ett giftfritt samhälle. Kemikalieinspektionen arbetar aktivt med frågan genom handlingsplanen ”En giftfri vardag”. Flera myndigheter och andra aktörer sprider information om hur man på bästa sätt kan skydda sig från de farliga kemikalierna. Några som kan nämnas är Kemikalieinspektionen konsumentinformation samt deras folder om barn, Karolinska Institutets ”Så minskar du kemikalietrycket hemma” och rapporten ”Miljöhälsorapport 2013” som de gjorde på uppdrag av Socialstyrelsen, Käppala reningsverk, Svanen, Astma- och allergiförbundet, samt Naturskyddsföreningens ”Operation Giftfri Förskola”. 

Hur farligt är det då med dammet? 

För små barn är damm en av flera viktiga exponeringsvägar för plastkemikalier. Barn är dessutom extra utsatta då deras exponering per kilogram kroppsvikt ofta är hög. De är även extra känsliga, då utvecklingen av nervsystem, reproduktionsorgan och immunsystem kan påverkas av kemikalier. För flera farliga kemikalier har samband mellan exponering och hälsoeffekter visats vid allt lägre exponeringsnivåer. För hormonstörande kemikalier finns oftast inte någon säker nivå, och tidpunkten för exponeringen är mer avgörande än mängden. Tyvärr ser lagstiftningen idag ut så att hormonstörnade ämnen helt faller mellan stolarna, då EU ännu inte har satt upp kriterier för vad ett hormonstörande ämne är.   Ett av problemen med att bevisa att ett farligt ämne ger en specifik negativ hälsoeffekt är att det kan ta många år mellan exponeringen och uppkomsten av sjukdomen, så som är fallet för bröst- och testikel- cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och svårighet att få barn.

På förskolor är det extra viktigt med bra städrutiner, eftersom förskolor ofta har mer av både bromerade flamskyddsmedel och ftalater i sitt damm jämfört med damm i bostäder. Anledningen är att förskolor till större utsträckning har gamla stoppade möbler och sovmadrasser som innehåller bromerade flamskyddsmedel samt gamla PVC-golv och PVC-klädda sovmadrasser som innehåller ftalater. 

På kort sikt kan Du minska mängden farliga kemikalier du utsätts för genom att: 

• äta ekologiskt 
• köpa miljömärkta produkter
• vara ute mycket 
• värma mat utan plast, då plasten läcker mer farliga kemikalier när den är varm
• skippa livsmedel i metallförpackningar (konserver, metalltuber)
• tvätta all nyinköpt textil
• tvätta händerna med tvål och vatten några gånger per dag
• dammsuga och dammtorka en-två gånger i veckan, samt vädra en gång per dag 
• inte låta barnen hålla i kvitton 

På längre sikt kan Du ta bort det i ditt hem som läcker ut farliga kemikalier:

• byt ut PVC-golv lagda på 1900-talet mot nya golv utan PVC. Linoleum och trä är bra alternativ.
• byt ut eller renovera soffor, madrasser och andra stoppade möbler som är tillverkade på -70 och -80-tal. Vid inköp av nya möbler, undvik halogenerade flamskyddsmedel och perfluorerade tyger med fett- och vattenavstötande egenskaper. Fråga vid inköp/renovering!
• byt ut elektronik tillverkad före 2007 mot nyare, lämna den gamla till återvinningsstation. 
• byt ut leksaker tillverkade före 2013, gäller framförallt leksaker av mjuk plast eller innehållande elektronik samt lekleror, slime och teatersmink. 
• var frågvis när du köper nytt till hemmet, du har som konsument rätt att få veta om en vara innehåller något ämne på den så kallade kandidatlistan, vilken innehåller ämnen som lyfts på EU-nivå för utredning om de ska förbjudas, läs mer här. 

Faktaruta 1. Några farliga kemikalier som hittas i damm.

Bromerade flamskyddsmedel är mycket svårnedbrytbara i naturen och ackumuleras i organismer. Flera av dem misstänks vara hormonstörande och kunna påverka bl.a. fertiliteten och orsaka cancer. 

Ftalater är hormonstörande och påverkar fertiliteten. Vissa av dem är klassade som reproduktionstoxiska och misstänkt cancerogena. 

Perfluorerade ämnen är mycket svårnedbrytbara i naturen och ackumuleras i organismer. Djurstudier visar att immunsystemet och hormonsystemet påverkas.

Faktaruta 2. Kort om REACH.

REACH står för Registration (registrering), Evaluation (utvärdering), Authorisation (tillstånd) and restriction (begränsning) of Chemicals (av kemikaler). Alla kemikalier som tillverkas eller importeras i över 100 ton per företag och år, eller 1 ton per företag och år om kemikalien anses vara särskilt farlig, ska vara registrerade hos EUs kemikaliemyndighet ECHA. De kemiska ämnen som tillhör gruppen särskilt farliga är cancerframkallande, arvsmassepåverkande, reproduktionsstörande, mycket långlivade och mycket bioackumulerbara. Det är kemiindustrin, och inte skattebetalarna via myndigheterna, som ska ta fram kunskap om sina kemikaliers hälso- och miljöegenskaper. Myndigheterna ska kontrollera industrins bedömningar. 

Kemikalier som misstänks vara särskilt farliga hamnar på en kandidatlista. Därefter bedöms kemikalierna mer ingående, och om de fortfarande anses särskilt farliga hamnar de på tillståndslistan. Industrin måste då söka tillstånd för att använda dessa och tillstånden gäller särskilda användningsområden.

Användning och tillverkning av en kemikalie kan också begränsas (inte få förekomma i vissa varugrupper t.ex.) eller förbjudas helt, om den medför oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. En medlemsstat eller ECHA (på uppdrag av kommissionen) kan föreslå begräsningar.