I november 2015 hölls val i Burma efter över 50 år av militärstyre. Den demokratiska oppositionen vann en storseger – trots att den på många sätt missgynnades av valförfarandet.

Nu i februari tillträdde det nya parlamentet och en ny regering håller på att utses. Det är ett stort framsteg, även om många problem finns kvar.

Militären har stor makt

Militären har fortfarande stor makt – både ekonomisk och politisk. Den muslimska minoritetsgruppen rohingya förföljs och konflikten mellan armén och etniska rebellgrupper i norra Burma har inte lösts.

– Jag hoppas att parlamentet kan avskaffa lagar som begränsar medborgerliga rättigheter och stifta nya lagar som gynnar jämlikhet, rättvisa och fred, säger Aung Moe Saw som är partiledare för Democratic Party for a New Society (DPNS).

Efter att ha levt i exil i Thailand i 25 år kom han tillbaka till Burma för några år sedan, när det blev möjligt för oppositionen att verka öppet.

I valet i november ställde DPNS upp med egna kandidater i några valkretsar – i andra stödde man kandidater från det breda oppositionspartiet National League for Democracy (NLD), som leds av Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi.

Kamp mot orättvisor

Ingen av DPNS egna kandidater kom in i parlamentet. Men partiet, som bland annat har ett nära samarbete med fackföreningar och bondeorganisationer, fortsätter driva sina krav. Till att börja med kommer DPNS att föreslå en grundlagsreform. Den nuvarande grundlagen garanterar militären stort inflytande – bland annat får den tillsätta 25 procent av platserna i parlamentet.

– Vi kommer att kämpa mot politiska, sociala och ekonomiska orättvisor, säger Aung Moe Saw.