Valet i Bosnien och Hercegovina den 12 oktober vanns av tre nationalister med olika visioner om hur det splittrade landet ska ledas.
De tre största befolkningsgrupperna – serber, bosniaker och kroater – väljer varsin president som tillsammans bildar ett presidentråd. De officiella resultaten, som publicerades den 10 november, visar att de flesta röstade på nationalistiska partier med en tydlig etnisk tillhörighet.
Det nya presidentrådet består av Bakir Izetbegović, SDA (bosniakiskt parti),Mladen Ivanić, PDP (bosnienserbiskt parti) och Dragan Ćović, HDZ (bosnienkroatiskt parti).
Valdeltagandet låg på 54,48 procent. Det är en förvånansvärt hög siffra med tanke på att många människor sagt sig vara osäkra på om de skulle gå och rösta. Den lilla urbana klicken människor i Sarajevo har uttryckt sitt missnöje över valet och menar att resultaten är en tillbakagång för landet. Men valresultatet visar tydligt att många bosnier är besvikna och trötta på korrupta politiker.
I det förra valet, 2010, vann det socialdemokratiska SDP stort. I Federationen fanns en hög tilltro till SDP, som hade ett partiprogram som var tydligare än många andra partiers. Dessutom var deras multietniska profil tydlig vilket tilltalade många. Men ganska snart uppstod interna konflikter. Den populäre Željko Komšić lämnade SDP och bildade i stället ett eget parti: Demokratisk front.
Flera olika koalitionsregeringar förhandlades fram, men först efter 16 månader bildades en regering på statlig nivå. Detta gav fel signaler till medborgarna och ledde till låg trovärdighet. Politiker i landet hade fullt upp med sina interna angelägenheter i stället för att utveckla landet.
Flera tidigare SDP-anhängare som jag har pratat med anser att väljarna straffat SDP i årets val.
– De har fått sin chans och får skylla sig själva. SDP är precis som alla andra partier i det här landet. Alla politiker vill roffa åt sig för egen vinnings skull, medan vi vanliga medborgare knappt har mat för dagen, säger en anonym väljare.
Bosnien och Hercegovina är uppdelat i två entiteter: Republika Srpska – där bosnienserberna har majoritet – samt Federationen – där de flesta är bosniaker eller bosnienkroater. Valet 2014 innebär att nationalismen har stärkts och landet kommer nog att fortsätta vara uppdelat under många år. Bosniska kroater drömmer om en egen, tredje entitet. Bosniska serber i Republika Srpska vill bli självständiga och många bosniaker i Federationen vill ha ett enat land.
Splittringen inom landet är alltså utbredd. Den blir ännu värre av att inte heller politikerna vill ha ett land med gemensamma framtidsvisioner.
Text: Christina Bergman
Foto: Tomas Agnemo
