Hortencia Lajuj ser mänskliga rättigheter som balans och förutsättningen för ett rättvist och harmoniskt samhälle. Hon är själv människorättsförsvarare från Guatemala och delar nu med sig av sin syn på fredsbyggande och motivationen till att stå upp för mänskliga rättigheter.
– Jag fick aldrig träffa mina mor- och farföräldrar, men mina föräldrar överlevde massakrerna i Rio Negro. När jag började studera blev jag intresserad av mänskliga rättigheter och med tiden fann jag ADIVIMA där jag började engagera mig.
ADIVIMA (Asociación para el Desarrollo Integral de las Victimas de las Violencias en las Verapaces, Maya Achí) är en organisation som både arbetar för upprättelse genom att bevara det historiska minnet kring konflikten i landet, men också genom att aktivt driva rättsprocesser mot människorättsförbrytare. Organisationen har länge haft en hotbild mot sig på grund av sitt människorättsarbete och får därför också medföljning från Kristna Fredsrörelsen.
”Bara i ett fredligt land kan alla våra andra rättigheter också uppnås, liksom jämställdhet och ett liv fritt från våld”
Hortencia beskriver hur ickevåld är grundläggande för människorättsförsvarare och att fredliga metoder är de bästa och mest konstruktiva för att kunna lösa problem. Våld, menar hon, löser ingenting och är ett nedärvt gift från den utdragna väpnade konflikten som skördade flera hundratusen liv.
– Våldet genomsyrar hela vårt samhälle, även efter att konflikten tagit slut och vi lever i så kallade fredstider. Men vi behöver en riktig fred.
Historisk diskriminering mot kvinnor, urfolksgrupper och barn vittnar om det utbredda strukturella våld som präglar Guatemala. Diskrimineringen låg till grund för massakrerna mot urfolk på 80-talet och diskrimineringen utgör ett stort hinder för att uppfylla de mänskliga rättigheterna, menar Hortencia.
– Utmaningen ligger i att förändra statens strukturer. Statens makt, den rättsliga, den lagstiftande och den verkställande makten, diskriminerar kvinnor systematiskt.
Internationell medföljning
Hortencia menar att Kristna Fredsrörelsens medföljning bidrar till ett synliggörande på internationell nivå. De känner sig stöttade, både som en legitim organisation, såväl som individer som överlevande från konflikten.
– För oss är stödet också moraliskt. När vi ser internationella medföljare på plats får det oss att känna oss modigare i hela processen att söka rättvisa för krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi vet att vi har internationellt stöd, att vi inte är ensamma i vår strävan. Det ger oss mod att fortsätta kräva rättvisa för alla de grymheter som begicks.
Hortencia Lajuj besökte Sverige i samband med Kristna Fredsrörelsens 100-års firande för att delta under den internationella ickevåldskonferensen Exchange100.
