Antirasismens ABC

Livsstil

Ordlistan för dig som vill få bättre koll på begrepp och ord som behövs när en pratar om antirasism och diskriminering. 

AFROFOBI

Afrofobi är en form av rasism som riktar sig mot människor som har sitt ursprung i subsahariska Afrika inklusive de som tillhör den afrikanska diasporan eller uppfattas som ”svarta”.

Denna rasism kan ta sig uttryck i alltifrån verbala kränkningar och rumsliga utestängningar till hot och fysiska angrepp liksom i en mer eller mindre systematisk rasdiskriminering inom utbildningssektorn och på arbets- och bostadsmarknaden.

I den engelsktalande världen används även begrepp som ”antiblack racism”, ”antiblackism” eller ”antiblackness” och det mer vardagliga uttrycket ”antiblack” för att beteckna fientlighet mot svarta människor.

ANTIROMISM

Antiromism är en form av rasism som tar sig uttryck i fördomar om, fientlighet mot och diskriminering av människor som uppfattas som romer.

ANTISEMITISM

Antisemitism är en form av rasism som tar sig uttryck i fördomar om, fientlighet mot och diskriminering av människor som uppfattas som semiter eller judar.

DISKRIMINERING

Diskriminering är ett brott mot principen om rätten till likabehandling, som är den främsta grunden i deklarationen om FN:s mänskliga rättigheter. Med etnisk diskriminering menas att denna negativa särbehandling grundas på etnisk tillhörighet.

Diskriminering innebär särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och/eller begränsar individens integritet, handlingsutrymme och valmöjligheter inom olika delar av samhällslivet.

För närvarande erkänns sju diskrimineringsgrunder i lagen i Sverige:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck (könsidentitet)
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning (normavvikande funktionsvariation)
  • sexuell läggning
  • ålder

Särbehandlingen görs utifrån sociala kategorier, till exempel man/kvinna, svenskar/invandrare, heterosexuell/homosexuell/bisexuell, majoritet/minioritet etc. Särbehandlingen beror på vilken kategori en anses tillhöra eller identifierar sig med.

ETNOCENTRISM

Etnocentrism innebär att en sätter den egna kulturen i centrum och betraktar och bedömer världen utifrån sin egen position och erfarenhet. En betraktar sin egna specifika position som universell och antar att alla andra delar, och borde dela, ens egna kulturella föreställningar och normer.

INTERKULTURALITET

Interkulturalitet utgår från att den etniska och kulturella mångfalden som finns i samhället ska bejakas och synliggöras.

”Inter” är latin och betyder ”det som existerar mellan, det gemensamma”, alltså det som skapas i mötet mellan människor i ett mångkulturellt, mångetniskt samhälle. Det kan handla om ömsesidig förståelse, dialog och samverkan, om jämlika och inkluderande mötesplatser och om att möjliggöra allas likvärdiga deltagande i samhället.

Kopplingen till de mänskliga rättigheterna och demokrati är central eftersom diskussionerna om interkulturalitet vuxit fram inom de organisationer som länge försvarat och kämpat för dessa rättigheter.

Ett interkulturellt perspektiv innebär att motverka etnisk diskriminering, exempelvis från individer, grupper och politiska organisationer som predikar hat och intolerans.

INTERSEKTIONALITET

Intersektionalitet handlar om hur till exempel kön, sexualitet, hudfärg och klasstillhörighet och andra sociala kategorier samverkar när diskriminering och över- och underordning uppstår i samhället.

Rasism kan drabba en person på olika sätt beroende på om hen till exempel är man eller kvinna, använder sjal, rullstol eller bor i innerstan.

Intersektionalitet är ett analytiskt begrepp och verktyg som är väl etablerat inom feministisk forskning och aktivism. Det är en förståelse av hur kön och sexuella identiteter skapas i skärningspunkten mellan sociala relationer av klass och ras.

ISLAMOFOBI

Islamofobi är en form av rasism som tar sig uttryck i fördomar om, fientlighet mot och diskriminering av människor som uppfattas som muslimer eller på annat sätt förknippas med islam.

Termen islamofobi anspelar på en rädsla för religionen islam och denna religions anhängare, muslimer. Begreppet islamofobi inbegriper inte bara denna rädsla. Många muslimer upplever att det förs en propaganda mot islam och de personer som representerar denna religion.

Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en antiislamisk reaktion riktad mot muslimer.

KOLONIALISM

Kolonialism innebär att en stat eller en politisk grupp erövrar ett annat territorium och utövar en ekonomisk, politisk och kulturell dominans och kontroll över det och dess befolkning. Kolonialismen som fenomen har funnits och finns fortfarande i många delar av världen.

Den kolonialism som mest grundligt påverkat världen har varit den europeiska kolonialismen av delar av Afrika, Asien, Latinamerika och Nordamerika.

Kolonialism är en ideologi som syftar till att legitimera extern politisk dominans. Det vill säga att de styrda inte ses eller behandlas som medlemmar i den politiska gemenskap som de styrande representerar.

Kolonialism behöver inte handla om något som händer ”långt borta” och den kan existera utan kolonier. Ett exempel på det är Sveriges historiska relation med Sápmi.

MAKTORDNING – MAKTHIERARKI

Att göra en maktanalys för att få syn på olika hierarkiska positioner i samhället handlar om att synliggöra hur mycket inflytande och möjlighet att påverka olika människor har, baserat på deras olika positioner, status och identitet.

Ofta är det grupper som är i majoritet i samhället som har mer makt att påverka än minoritetsgrupper. En grupp som tillhör normen är oftast högre upp i maktordningen än en grupp som avviker från normen.

PRIVILEGIER

Privilegier är synonym till ”fördelar”. En person har olika privilegier i samhället beroende på hur hen ser ut eller var hen kommer ifrån, beroende på om personen rasifieras som ”den andre”.

En person som följer samhällets normer, alltså de oskrivna regler och saker som vi tar för givet, har ofta fler privilegier än andra.

Privilegier är också kopplat till intersektionalitet eftersom ens privilegier kan skifta över tid, beroende på var du befinner dig och i vilken kontext.

RASIFIERING

Rasifiering handlar om att tillskriva personer särskilda egenskaper baserade på föreställningar om ras, etnicitet och/eller kultur. Det görs genom utseendemässiga och kulturella skillnader för att skilja ut grupper av människor och kan handla om att en tror och tycker att en person ska vara på ett särskilt sätt baserat på hens hudfärg, textur på håret, fyllighet på läpparna, storleken på näsan eller formen på ögonen.

I rasifieringsprocessen kan stereotyper om en viss folkgrupp utgöra en stor del av diskrimineringen. Därigenom skapas maktrelationer mellan ett ”vi” och ”de andra”.

Rasifiering är en social konstruktion som tar ifrån människor rätten att definiera sig själva.

RASISM

Rasism bygger på den ovetenskapliga föreställningen om att människosläktet är indelat i olika raser med olika värde. Rasism kan beskrivas som en samling av teorier, processer, samhällsstrukturer och handlingar som utgår ifrån denna föreställning.

Den rasistiska ideologin menar att människans egenskaper och förmågor är baserade på vilken ”ras” den tillhör, och att en kan rangordna människor i över- och underlägsna grupper baserat på detta. Rasismen menar också att människor kan behandlas olika på grund av detta.

Rasmaktsordning är ett ord som beskriver den hierarki mellan tilltänkta raser där skillnader föreställs vara eller beskrivs som biologiskt eller kulturellt nedärvda.

Men det finns bara en människoras.

RASISM MOT ÖSTASIATER / ASIATHAT

En form av rasism som tar sig uttryck i fördomar om, fientlighet mot och diskriminering av människor som uppfattas som östasiater. I samhällsdebatten förekommer också uttrycket asiathat.

REPRESENTATION

Representation handlar om att alla människor ska synas, höras och känna sig representerade i samhället. Representation är kopplat till identitet och identitetsskapande, att människor ska kunna känna igen sig i de människor och förebilder som visas upp i ett samhälle. 

Om ett lands invånare består av en femtedel utlandsfödda bör ungefär en femtedel av programledare på tv, politiker i riksdagen och direktörer i bolagsstyrelser också vara utlandsfödda.

Ett barn som växer upp och ser någon som ser ut som hen själv i maktpositioner kommer i större utsträckning lära sig att hen också kan nå bra positioner i samhället och känna sig trygg i att hens röst och åsikter får höras.

SAMEHAT

Det finns inte något särskilt begrepp som sätter fingret på den specifika form av rasism som samer blir utsatta för (så som exempelvis Afrofobi eller Antiromism). I forskning och samhällsdebatt förekommer ibland begreppet samehat för att beskriva fördomar, rasism, diskriminering och förakt mot samer, men det finns ingen djupare diskussion om vad dessa begrepp kan eller bör innehålla. Det råder också brist på forskning rörande hatbrott mot och diskriminering av samer. 

STRUKTURELL/INSTITUTIONELL RASISM

Strukturell/institutionell rasism handlar om hur värderingar från kolonialismens historia återspeglas i dagens institutioner, rättssystem, utbildningssystem och politiska system. Konsekvenserna innebär att vissa grupper, särskilt etniska minoriteter och/eller immigrantgrupper, systematiskt diskrimineras och statistiskt oftare än andra stängs ute frånatt delta i samhällslivet på samma villkor som övriga medborgare.

Den strukturella rasismen möjliggör/legitimerar vardagsrasismen. Strukturell/institutionell rasism är aktiva och oftast osynliga handlingsmönster och processer som gynnar individer och grupper från majoritetssamhället och samtidigt utgör hinder för minoritets- och immigrantgruppernas deltagande i samhällslivet.

Denna typ av rasism uppkommer när regler, normer, praxis och vedertagna handlingsmönster hos samhällsinstitutioner (som till exempel skolan och universiteten), innebär en begränsning och ett hinder för individer från minoritets- och immigrantgrupper.

VARDAGSRASISM

Vardagsrasism handlar om vardagliga handlingar, normer och händelser som avspeglar och upprätthåller den strukturella rasismen i samhället och som förekommer så ofta att de nästan tas för givna. De förutsätter inte någon medveten avsikt att såra eller göra skillnad. Vardagsrasism är beteckningen på alldagliga situationer som omvandlas till rasisitiska situationer.

Vardagsrasism är alltså situationer som karakteriseras av att människor reagerar mot andra människor som om dessa vore mindervärdiga på grund av ras-, kulturell, och/eller etnisk tillhörighet”. Det systematiska inslaget i vardagsrasismen är central: det handlar om rasism som reproduceras i familjära och vardagliga rutiner.

Trots att en person inte ser sig själv som rasist, kan en råka reproducera vardagsrasism utan att mena det.

VI OCH DEM

I Sverige används ofta två begrepp – svenskar och invandrare – för att karakterisera och beskriva landets befolkning. En sådan tudelning utgör en relation som uttrycks i ”vi och dem”. I denna relation används ofta etniska kriterium för att ”välja” vem som kan ingå i denna svenska vi-gemenskap. ”De andra” blir på så sätt allt annat som inte är ”vi”, det vill säga ”dem” blir resten. Inom forskningen används ofta begreppet ”de andra” för att analysera denna relation.

VITHETSNORMEN

Vithetsnormen handlar om att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit; den vita kroppen behöver inte förklaras. Personer som ses som vita har sociala, ekonomiska och politiska privilegier. Eftersom idén om vitheten är skapad betyder vit inte alltid ”vit hudfärg” och vem som ses som vit skiftar beroende på sammanhang, tid och plats.

Taggar

Demokrati Jämställdhet Mänskliga rättigheter