Under 2018 minskade demokratin i världen för trettonde året i rad. Det visar bland annat en rapport från Freedom House, en ideell och politiskt obunden organisation som via forskning verkar för upprätthållandet av demokratiska värderingar runtom i världen.
Det öppna samhället är hotat och det sker inte bara långt bort, utan också i Europa. I Ungern, till exempel, hindrar regeringen kritiska röster och underminerar domstolarna.
Femtio länder har infört eller planerar att införa antidemokratiska lagar – och utvecklingen går allt snabbare, enligt Amnesty International.
I många länder tvingas organisationer som står upp för mänskliga rättigheter till tystnad. Regimerna har nya och effektiva hjälpmedel som digitala restriktioner och övervakning.
De som försvarar och kräver mänskliga rättigheter har allt svårare att arbeta fritt och säkert. De hindras i sitt arbete, och tystas inte sällan.
Extra utsatta är ofta organisationer som arbetar för marginaliserade gruppers rättigheter, med sexuell och reproduktiv hälsa, hbtq-personer, miljöfrågor eller flyktingar.
Kvinnor drabbas hårdast
Kvinnor som arbetar för mänskliga rättigheter drabbas dessutom hårdare än män, både genom indragen finansiering, trakasserier och övergrepp.
Inom IM arbetar vi bland annat med att stärka icke statliga organisationer och andra grupper som arbetar för demokrati. Vi ser hur demokratin inskränks i samtliga tolv länder där vi är verksamma, däribland Guatemala, Jordanien och Moldavien.En metod som regimerna använder sig av är att ställa hårdare krav på registrering och rapportering. De dränker organisationerna i byråkrati. Ett detaljfel kan medföra att en förening tvingas upplösas.
Ofta anklagas organisationer som vill något annat än regimerna för att gå utländska staters ärenden.
Det förekommer också att stater hindrar organisationer från att ta emot pengar från utländska organisationer som stöder arbetet med mänskliga rättigheter.
Näthat = ett ytterligare hot mot demokratin
Ett hot mot demokratin, som vi ser också i Sverige, är debattklimatet på nätet. De som engagerar sig för marginaliserade grupper mottar hot och hat. Extra drabbade är kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Vi är alla beroende av en fungerande demokrati som klarar av att hantera att människor har olika uppfattningar.
Alla goda krafter måste samverka för att få bukt med hoten mot demokratin. Stat och kommun måste göra vad de kan, den ideella sektorn göra sin del och näringslivet sin.
Ett exempel på samverkan mellan företag och ideella organisationer är det samarbete som sker mellan kommunikationsbyrån Symbal och IM.
Samverkan över gränser behövs
Tillsammans undersöker vi hur vi kan stärka demokratin. Vi förenas i en oro över den politiska och attitydmässiga förändring som skett i Sverige, med minskad tolerans.
Även samverkan över gränserna blir viktigare. Denna vecka pågår en konferens i Belgrad som IM deltar i. Arrangör är Civicus, en global allians som samlar tusentals organisationer och aktivister över hela världen i syfte att stärka civilsamhället och hitta strategier för att motverka inskränkningar i rättigheter och friheter. Tillsammans med andra försöker vi finna lösningar på hoten mot demokratin.
Demokratin kan aldrig tas för given. Den är något man måste kämpa för och den måste ständigt försvaras. Vi ser krafter som vill verka för det i föreningar, näringsliv och offentlig verksamhet. Vi vill arbeta än mer tillsammans med dessa krafter, samverka och få ännu fler med oss.
Vi vet att det går att bryta den negativa spiral i samhället där misstänksamhet, polarisering och rädsla styr.
Vi vet också att vi är många som tror på ett öppet och tolerant samhälle där alla får känna sig uppskattade och där alla har en plats.
Martin Nihlgård, tf generalsekreterare för IM.
Marija Brdarski, civilsamhällesexpert inom IM.
Den här texten publicerades som en debattartikel i Sydsvenskan 9/4 2019.
