Afrika kallas kontinenten ”on the rise”. Många ekonomer tror att det är här vi kommer att se den stora ekonomiska utvecklingen de närmaste decennierna, men alla prognoser ser inte lika ljusa ut. Forskarna bakom FN:s senaste klimatrapport (IPCC) tror att klimatförändringarna kommer att leda till stora ekonomiska problem över hela den afrikanska kontinenten. Inte oväntat är det de fattigaste som kommer att drabbas hårdast. 

Stephen Law jobbar på vår partnerorganisation Environmental Monitoring Group (EMG) i Sydafrika. Han tror att de har en stor utmaning framför sig, både ur miljö- och samhällssynpunkt. 

- De förutspådda klimatförändringarna kommer inte att vara bra för Sydafrika, eller Afrika överlag. Det är svårt att säga vilket det ”största” problemet kommer att bli, men vatten är ett av dem. Våra vattenresurser är redan utnyttjade till max, även om de inte utnyttjas så effektivt som möjligt. 

Ungefär 25 procent av Afrikas befolkning upplever redan idag vattenbrist, och det kan påverka livet på många sätt. Bland annat drabbar ökade priser på vatten, mat och andra produkter som behöver vatten de fattigaste hårt. I klimatrapporten från FN är det stort fokus på vattnet och jordbruket, men också på ojämlikheten och fattigdomsbekämpningen.

Det hårda slaget mot jordbruket

Forskarna har radat upp en del punkter. Bland annat spås att klimatförändringarna fram till nästa millennieskifte kommer att sakta ner den ekonomiska tillväxten och göra det svårare att få tillgång till tillräcklig och hälsosam mat.

- Det är ingen tvekan om att den potentiella påverkan på de afrikanska jordbrukarna är enorm, säger Stephen. Ekonomierna för de flesta afrikanska länderna är starkt beroende av jordbruket – både för egen matsäkerhet och för exportinkomster.

Vilket land, oavsett var i världen, kan överleva femtio procents minskning i jordbrukets avkastning? Stephen tror att det skulle vara möjligt att anpassa jordbruksmetoderna om förändringarna hade varit en långsam process över många generationer. Men det är inte så det verkar bli, och han säger att väldigt få afrikanska länder har tillgång till den nödvändiga teknologin, forskningen, utbildningen och kommunikationen som behövs för att småskaliga jordbrukare ska kunna anpassa sina metoder till ett klimat som förändras snabbt. 

Kampen för demokrati

Sydafrika har dessutom en lång historia med kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Trots att klimathotet tornar upp sig kan de sociala utmaningarna kännas närmre, och ännu mer akuta för många.

- De senaste tjugo åren i Sydafrika har varit något av ett demokrati-experiment. Vi satte höga mål och de flesta medborgarna tycker att vi misslyckas. Även om ingen (utom möjligen några galningar) vill gå tillbaka till det som var förut.

Stephen säger att de kommande tjugo åren trots allt kommer att vara den mest intressanta tiden. Vilka delar av den nya sydafrikanska demokratin kommer att hålla sig kvar, och vilka kommer att försvinna? Han är övertygad om att klimatförändringarna kommer att påverka hur det politiska systemet utvecklar sig i Sydafrika.

Vägen till ett klimatavtal går genom Lima

Nu i december kommer världens ledare att träffas Perus huvudstad Lima och förhoppningsvis lägga en grund inför Parisavtalet nästa år. Det ligger i allas intresse att undvika klimatkaos, och alla behöver vara med i förändringen. Det är däremot viktigt att vi samtidigt ser att länderna har olika förutsättningar. De länder som har bäst förutsättningar, med stabila politiska system och hög ekonomisk standard, har ett ansvar att stötta de länder som har sämre förutsättningar.

- Sydafrika har ett högt beroende av kol och en relativt hög utsläppsnivå, och även om vi inte historiskt är de stora ”banditerna” har vi en skyldighet att reducera vårt kolberoende. Vi kommer att behöva lite målinriktad hjälp med det från resten av världen. Å andra sidan är också en global överenskommelse mellan de ”stora” länderna nödvändig, säger Stephen.

Stephen har en poäng. Enligt FN:s klimatpanel bör utsläppen i världen minska med 70-95 procent till 2050 om vi skall klara att begränsa den globala temperaturökningen till maximalt två grader. Så utmaningen är stor.

"Inget land kommer att komma undan vissa effekter"

- Jag antar att inget land kommer att komma undan vissa effekter av klimatförändringarna – men vissa kommer att påverkas mer än andra. Men som vi har sett med många andra naturliga eller ekonomiska katastrofer är inget land immunt i det långa loppet. Världen är en by och vi är alla påverkade på något sätt av vad som händer i de andra delarna, avslutar Stephen.