7 brister i svensk klimatpolitik



Ändå får svensk politik ständigt kritik av miljörörelsen, och trots det ökande allvaret verkar politikernas vilja att göra något bara bli mindre. 7 av 10 svenskar är oroliga för klimatförändringar, lika många tycker att regeringen borde göra mer enligt WWF klimatbarometern 2025. Sverige är ett rikt land och våra koldioxidutsläpp är stora. Vad vi gör påverkar hela världen och de som bor på de mest utsatta platserna får betala priset för vår ansvarslösa klimatpolitik.

Här listar vi sju saker som Sverige måste bli bättre på om vi ska göra vår del för att stoppa klimatkrisen.

Sverige klarar inte klimatmålen

Utsläppen i Sverige har inte minskat tillräckligt för att klara EU:s klimatmål. Först sa regeringen att utsläppen skulle minska under 2025. Nu är det 2026 som gäller istället. Sverige klarar inte heller de nationella klimatmålen. I en rapport från 2025 riktar Klimatpolitiska rådet skarp kritik mot regeringens klimatpolitik. Enligt rådet är den förda politiken otillräcklig för att Sverige ska kunna leva upp till sina klimatmål och sina åtaganden inom EU till 2030. Istället för att minska, ökade Sveriges utsläpp av växthusgaser med sju procent under 2024 jämfört med året innan. 

Den globala klimatkampen drabbas när biståndet minskar  

Trots fler klimatkatastrofer satsar regeringen inte nya pengar på klimatanpassning i biståndsbudgeten för 2025. Livsmedelsförsörjning har tagits bort som prioritet, trots att det påverkar människors möjlighet att stå emot torka och översvämningar. Regeringen drar in en miljard kronor från tre stora klimatfonder. Samtidigt lägger de tio miljarder på att subventionera fossila bränslen genom exempelvis sänkta dieselkostnader. Det är ett beslut som investerar i svenska intressen snarare än i globala, där torka och översvämningar är en livshotande verklighet. 

Vi behöver en utsläppsbudget  

Vad gör man när utgifterna springer iväg? Sätter upp en budget! Men i den här takten kommer Sverige hamna i Klimatlyxfällan eftersom vi inte har en budget för våra koldioxidutsläpp.  

Världsnaturfonden WWF har tagit fram ett förslag på en utsläppsbudget som tydligt skulle visa hur mycket koldioxid Sverige har kvar att släppa ut och därmed ge politiken ett konkret verktyg för att fatta beslut inom planetens gränser. I dag saknas den långsiktighet och rättvisa fördelning av utsläppsutrymme som krävs för en effektiv klimatpolitik. 

Miljömord ses inte som ett internationellt brott 

Med miljömord –  eller ekocid – menar man kraftig miljöförstöring som hotar eller helt utplånar livsmiljöer och ekosystem.  

 Ekocid bör erkännas som ett internationellt brott inom Romstadgan, det internationella avtal som grundar den Internationella brottmålsdomstolen och definierar de allvarligaste brotten mot mänskligheten, såsom folkmord och krigsbrott. Sverige är en av partena i Romstadgan och har möjlighet att stödja ett sådant tillägg. För att det ska bli verklighet krävs både politiskt mod och starkt folkligt stöd.  

→ Läs mer hos End Ecocide!

Biologisk mångfald i fara 

Sveriges strategi för biologisk mångfald håller inte måttet. Den saknar tydliga mål och konkreta åtgärder – trots att både EU och FN har satt press på medlemsländerna att agera. Naturvårdsverket rapport från 2025 visar en oroande brist på krisinsikt i regeringens politik för biologisk mångfald. Den svenska politiken eller agerandet ligger inte i linje med nationella eller globala miljömål. Tvärtom riskerar många beslut att förvärra naturkrisen. Av 19 granskade förslag och lagstiftningar bedöms regeringens politik förvärra läget i 13 fall – och i inget fall får den högsta betyg. 

Inte ens svenska folket är nöjda med regeringens politik för biologisk mångfald. En opinionsundersökning visar att endast 19% av väljarna är nöjda med 2025s politik i denna fråga.  

Sverige har inget miljödepartement längre

2022 lades miljödepartementet ned, ett departement som samordnat det nationella genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen. Sedan dess hamnar arbetet med bland annat hur Sverige kan minska klimatutsläppen hamnat under näringsdepartementet. Sverige ska vara ledande i arbetet med Agenda 2030, men detta är en allvarlig nedprioritering i miljöpolitiken.  

Inga svenska ministrar deltar under COP30

Klimattoppmötet COP30 som äger rum i Brasilien i november 2025 är ett toppklassat möte för världens ledare att diskutera och omförhandla lösningar på klimatkrisen. Men ingen svensk minister kommer att delta. Utebliven närvaro sänder en tydlig signal om att klimatfrågan nedprioriteras i svensk politik. Det är särskilt allvarligt för ett land som gärna lyfter fram sig självt som klimatföregångare.