Ingen kan ha undgått det budskap som vetenskapliga rapporter och internationella nyhetsrubriker skriker ut: klimatkrisen drabbar människor svårt och vi måste göra något nu!
Ändå får svensk politik ständigt kritik av miljörörelsen, och trots det ökande allvaret verkar politikernas vilja att göra något bara bli mindre. Sverige är ett rikt land och våra koldioxidutsläpp är stora. Vad vi gör påverkar hela världen och de som bor på de mest utsatta platserna får betala priset för vår ansvarslösa klimatpolitik.
Här listar vi sju saker som Sverige måste bli bättre på om vi ska göra vår del för att stoppa klimatkrisen.
- Sveriges klimatmål är inte ambitiösa nog
Om alla länder jobbade mot samma klimatmål som Sverige skulle vi inte ha en chans att rädda planeten! Enligt forskaren Johan Rockström följer de inte vetenskapen och räcker inte för att Sverige ska uppfylla sin del av Parisavtalet, det internationella klimatavtalet där världens länder har lovat att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Men trots den låga ribban ser det inte ut som att Sverige kommer klara målen.
- Vi måste minska utsläppen med 20 % – i år!
2019 minskade Sveriges koldioxidutsläpp med 0,5 %. Men enligt ny forskning måste utsläppen minska med 20 % redan i år. Och lyckas vi inte med det måste de minska med 38 % nästa år, eftersom världen kommer ha hunnit släppa ut mycket mer koldioxid till dess. För att lyckas måste vi förändra hela samhället och sättet vi lever på. Här måste politikerna ta ledningen!
- Miljömord ses inte som ett internationellt brott
Med miljömord – eller ekocid – menar man kraftig miljöförstöring som hotar eller helt utplånar livsmiljöer och ekosystem. "Ekocid, miljömord, kräver brådskande internationell uppmärksamhet", sa Sveriges statsminister Olof Palme på ett FN-miljömöte i Stockholm 1972. I år, 50 år senare, hålls klimatmötet i Stockholm igen. Inför mötet har 15 ungdomsorganisationer – Youth Task Force – släppt en kravlista. Näst högst på listan står att göra miljömord till ett brott som regeringar och företag kan dömmas för. Nu vill även EU göra miljömord till en internationellt brott – något allt fler länder ställer sig bakom. Men inte Sverige. Av alla partier i riksdagen säger bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet ja till förslaget.
- Politiken går åt fel håll – färre klimatsatsningar i vårbudgeten
Världsnaturfonden WWF:s senaste undersökning visar att 65 % av alla i Sverige vill att politikerna ska göra mer för att stoppa klimatförändringarna. Men regeringens senaste budgetförslag vill göra fossila bränslen billigare för privatpersoner och det saknas viktiga satsningar på exempelvis ökat naturskydd. Följs budgeten kommer hälften så mycket pengar läggas på klimatsatsningar år 2025, i jämförelse med i år. Även budgeten som oppositionspartierna Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslagit innehåller minskade klimatsatsningar.
- Den globala klimatkampen drabbas när biståndet minskar
Regeringen har valt att betala för Sveriges flyktingmottagande med pengar som annars skulle gått till internationellt utvecklingsbistånd. Det är självklart att Sverige ska hjälpa de som flyr Ukraina. Men en del av biståndet skulle ha gått till att stötta människor och organisationer som på olika sätt kämpar mot klimatförändringarna runt om i världen. Nu kommer de få mindre pengar och deras arbete kommer försvåras. Stödet till tre stora klimatfonder minskar med 1 miljard kronor. Det finns andra sätt att finansiera flyktingmottagandet än att låta de som drabbas värst av klimatkrisen betala räkningen.
- Vi behöver en koldioxidbudget
Vad gör man när utgifterna springer iväg? Sätter upp en budget! Men i den här takten kommer Sverige hamna i Klimatlyxfällan, eftersom vi inte har en budget för våra koldioxidutsläpp. Särskilt eftersom man räknar med att 89 % av världens koldioxidbudget redan har förbrukats. Världsnaturfonden WWF vill att Sverige inför en koldioxidbudget som kräver årliga utsläppsminskningar på mer än 20 %. 2017 försökte man införa en sådan budget, men partierna kunde inte komma överens.
- Missad chans till en grön omställning efter pandemin
När samhället stängde ner och färre gav sig ut på resande fot minskade utsläppen tillfälligt. Det pratades om en chans till en hållbar omställning. Men enligt Klimatpolitiska rådet tog inte Sverige tillvara på den chansen. Bara en tiondel av de åtgärder som regeringen satte in för att Sverige skulle återhämta sig efter pandemin bidrar till att nå Sveriges – redan bristfälliga – klimatmål.
