»Jag kommer att göra allt i min makt för att skydda våra hbtq-medborgare«. Orden är president Donald Trumps – då presidentkandidat – vid republikanska partiets konvent i Ohio sommaren 2016. Som den första republikanska presidentkandidaten någonsin uttalade han sig för hbtq-personers rättigheter. Nu, drygt halvvägs in i Trumps första mandatperiod har det blivit tydligt att han driver en helt annan – hbtq-fientlig – politik.

I år är det femtio år sedan poliser möttes av ett uppdämt motstånd när de anlände vid gaybaren Stonewall Inn i New York för att utföra sina sedvanliga trakasserier mot baren. (Läs mer om Stonewall riots på Wikipedia). Gayrörelsens kamp i USA – en kamp som pågått både innan och efter de uppmärksammade kravallerna i New York 1969 – har vunnit många segrar under 2000-talet. När president Barack Obama ställde upp för omval år 2012 var han den första presidenten någonsin att stödja samkönade äktenskap.

I Obamas installationstal gav han rörelsen ett betydelsefullt erkännande när han jämställde Stonewall med historiska platser för kvinnokampen och USA:s medborgarrättsrörelse. Tre år senare, 2015, fastslog Högsta domstolen en legalisering av samkönade äktenskap över hela USA, och på beslutets årsdag invigdes USA:s första nationella minnesmärke för hbtq-rörelsen utanför Stonewall Inn.

Trots Donald Trumps löfte på konventet har USA:s hbtq-community istället varit under attack sedan han tillträdde.

Trots Donald Trumps »löfte« på konventet 2016 har USA:s hbtq-rättigheter istället varit under ständig attack sedan han tillträdde. Trump har bland annat förbjudit transpersoner i militären (ett förbud som med vissa undantag gäller medan rättsprocess pågår) och dragit tillbaka riktlinjer mot diskriminering i skolor.

Trump-administrationen har en tydlig linje – i enlighet med partilinjen – som innebär att de anser att lagar och riktlinjer mot diskriminering ska gälla för män och kvinnor, men undantar diskriminering på grund av könsidentitet och sexuell läggning. Därmed öppnar administrationen för diskriminering på exempelvis arbetsplatser och bostadsmarknaden.

Fallet rörde en bagare som vägrade göra en bröllopstårta åt ett homosexuellt par. Bagaren fick rätt av domstolen.

Det är en linje som med retorisk finess drivits intensivt av bland andra Trumps vicepresident Mike Pence. Han är populär i den för Trump viktiga väljargruppen väckelsekristna högern, och Trump har redan sagt att han vill ha Pence vid sin sida även i valet år 2020. Som guvernör i Indiana förespråkade Pence lagar som ställer religionsfriheten över hbtq-rättigheter så att exempelvis en religiös affärsägare ska kunna neka en homosexuell kund. När frågan nyligen nådde Högsta domstolen rörde fallet en bagare som vägrade göra en bröllopstårta åt ett homosexuellt par. Bagaren fick rätt av domstolen men med motiveringen att rättsprocessen inte gått rätt till i lägre instans. Eftersom sakfrågan inte fick ett tydligt svar är det oklart hur stor effekt domslutet kommer att ha.

På grund av administrationens hållning var det till mångas förvåning när Trump – precis som i Ohio – plötsligt blev hbtq-personers förkämpe igen. I februari i år lanserade Trumpadministrationen en internationell kampanj mot kriminalisering av homosexuella. Kampanjen kom efter uppgifter om att Iran – USA:s största fiende i Trumps ögon – hängt en ung homosexuell man. Att minska Irans inflytande i Mellanöstern är Trumps främsta utrikespolitiska agenda och i det här fallet används homosexuellas rättigheter som ett politiskt slagträ. Här finns ett mönster och en koppling till hans tal vid konventet där han avslutade meningen om att hbtq-medborgare ska skyddas med att säga »mot våld och förtryck från hatfulla ideologier«.

Gemensamt för Trumps uttalanden till stöd för hbtq-personer är kontexten om det yttre hotet, »America first« och hur uttalandena används som en motivering till hård invandringspolitik.

Anspelningen på hotet om terrorism hördes också när Trump talade till stöd för offren vid gayklubben Pulse i Orlando där 49 personer dödades i en masskjutning 2016. Då sa Trump att radikal islamism hotar hbtq-personers rätt att älska vem man vill och att alla ska ha rätt att leva ut sin identitet – ett uttalande som ligger långt från hans inhemska agenda.

Gemensamt för Donald Trumps uttalanden till stöd för hbtq-personer är kontexten om det yttre hotet, »America first« och hur uttalandena används som en motivering till hård invandringspolitik som exempelvis det inreseförbud som drabbar bland andra iranska medborgare.

Som president är Donald Trump fortsatt kontroversiell, men det är inte otänkbart att han blir omvald efter att ha uppfyllt vallöften på flera fronter; utlovade omfattande skattesänkningar, konservativa domare till Högsta domstolen och en protektionistisk handelspolitik är områden han kan bocka av på listan. Löftet om att skydda USA:s hbtq-community tillhör inte dem.

Sandra Johansson för tidningen Ottar
Sandra Johansson är frilansjournalist i New York