1. Var någonstans pågår den nuvarande svältkatastrofen?

I dag råder det svält i Sydsudan och sannolikt också i norra Nigeria. I Jemen och Somalia håller gränsen för svält på att passeras. Delar av Kenya och Etiopien riskerar också en akut situation.

2. Vad är skillnaden mellan svält och hunger?

Hunger innebär att människor inte har tillräckligt med mat. Det påverkar välbefinnandet, hälsan och arbetskapaciteten. Hunger hänger nära samman med fattigdom. Det beror på att en människa som lever i fattigdom i första hand använder sina resurser till att skaffa den näring som behövs för att överleva.

Svält kan enkelt förklaras som hunger som gör att människor dör. Det är ett oerhört allvarligt tillstånd och slutet på en ofta långsamt nedåtgående spiral av allt värre hunger och undernäring. Svält är en katastrof som ofta har utvecklats under lång tid. Svält går att förebygga, och är därför ett samhälleligt och globalt misslyckande.

FN använder ett par kriterier för definiera svält:

• När 20 procent av befolkningen inte har tillgång till 2 100 kilokalorier per dag och person – helt enkelt när var femte person inte har tillräckligt att äta.
• När 30 procent av befolkningen, oftast barn, lider av akut undernäring. Det innebär att ett av tre barn visar livshotande symptom på så kallad allvarlig akut undernäring. Då bryts immunsystemet ner och kroppens organfunktioner börjar kollapsa.
• En fördubblad dödstakt där två av 10 000 vuxna – eller fyra av 10 000 barn – dör varje dag.

3. Varför svälter människor på dessa platser?

I början på 1980-talet bidrog ekonomen Amartya Sen till att fördjupa kunskapen om svältkatastrofer. Genom sina studier visade han att svält inte i första hand är en fråga om brist på mat. Det är snarare en fråga om brist på förmåga att skaffa mat.

När människor möter torka och missväxt handlar det alltså om vilken förmåga och möjlighet de har att skaffa mat på annat sätt, genom egna besparingar eller genom att samhället hjälper till. När skördar förstörs förlorar människor inte i första hand sin mat, utan ett års investering av tid och arbete.

Förmågan att skaffa mat på annat sätt när krisen uppstår, visade Sen, är beroende av ett lands politiska ledarskap och dess demokratiska funktioner, som människors individuella fri- och rättigheter, fungerande myndigheter och fria medier.

I de länder som i dag är värst drabbade brister dessa funktioner. Dessutom råder väpnande konflikter. Våldet bryter ner samhällena och gör det ännu svårare för människor och myndigheter att hantera situationen.

När människor lämnar sina hem, antingen för att skaffa mat eller för söka skydd, ökar trycket på de begränsade resurser som finns. Våldet och osäkerheten gör det svårt för hjälparbetare att nå fram, och journalister har begränsade möjligheter att rapportera om läget.

4. Vilken inverkan har klimatförändringarna på den nuvarande situationen?

Länder i östra och södra Afrika har drabbats hårt av klimatförändringarna. Situationen har ytterligare förvärrats av El Niño – ett väderfenomen som orsakar stigande temperaturer på flera platser i världen. FN:s klimatpanel har konstaterat att extrema väderhändelser och katastrofer, som den torka vi nu ser, har blivit allt vanligare som en konsekvens av klimatförändringarna.

Låginkomstländer är mest utsatta. Stigande temperaturer och förändrad nederbörd påverkar och förstör skördar. Väderförändringarna påverkar också viktig infrastruktur, leder till vattenbrist och ökar risken för spridning av sjukdomar. Allt det här försämrar möjligheten att försörja sig. Det i sin tur ökar fattigdomen och gör det svårare för människor att överleva.

5. Vad kan världen, och jag, göra?

I Sydsudan och Nigeria är katastrofen redan ett faktum. I Jemen och Somalia har världen tre månader på sig att avvärja en svältkatastrof, enligt Röda Korset.

I den akuta situationen behöver FN-systemet pengar, likaså möjlighet att nå fram till de människor som svälter eller riskerar svält. Enligt FN:s humanitära chef krävs närmare bestämt 39 miljarder kronor innan juli månad. Det här är ytterst ett ansvar för världens regeringar.

Om du själv vill hjälpa till kan du ge ett bidrag till någon eller några av de organisationer som arbetar med att avhjälpa den akuta situationen. En särskild insamling pågår också av Radiohjälpen för att hjälpa de drabbade (länk nedan).

Långsiktigt handlar arbetet mot svält om att få ett slut på våld och konflikter. Likaså om att stoppa klimatförändringarna och att stärka mänskliga rättigheter, demokrati och livsmedelstrygghet. Det här är frågor som Naturskyddsföreningen arbetar med genom våra samarbetsorganisationer i länder som exempelvis Kenya och Etiopien.

PEULUM Kenya arbetar för att stärka livsmedelstryggheten

I Kenya samarbetar Naturskyddsföreningen med organisationen PELUM (Participatory Ecological Land Use Management). PELUM Kenya ger över en miljon småbrukare kraft att ställa om till ett ekologiskt och mer resilient jordbruk.

Det handlar bland annat om att:

• Öka kunskapen och användningen av grödor som bättre kan stå emot torka.
• Öka mångfalden av grödor för ett mer resilient jordbruk.
• Använda vattenresurser på ett mer hållbart och effektivt sätt.
• Skapa medvetenhet om klimatförändringarna och dess konsekvenser.
• Påverka regeringen i frågor om bättre miljö och livsmedelstrygghet.

Vi gör något!

Ge ett bidrag till Radiohjälpens insamling eller hitta fler insamlingar här.