Att för mycket plast inte är bra vet många om. Nu förklarar Globalportalen varför. Vi berättar också hur situationen kan förbättras och vad du själv kan göra för att hjälpa till.
Plast i haven ställer till med problem för djurlivet
Det hamnar mellan 5 och 13 miljoner ton plast i haven – varje år. Plast har hittats i mer än 60 % av alla sjöfåglar och i princip varje havssköldpadda. De misstar ofta plast för mat och hundratusentals djur dör på grund av detta varje år. Plasten i våra hav är ett globalt problem eftersom skräpet lätt driver med i vindar och strömmar och förflyttar sig långa sträckor.
Lösning: Den enklaste och viktigaste lösningen är att helt enkelt inte slänga skräp i naturen. En del organisationer har även börjat testa nya metoder för att få bort plasten som redan finns i haven. The Ocean Cleanup jobbar exempelvis med att försöka fånga in plast i det stora stillahavssopområdet med hjälp av en konstgjord kustlinje.
Plast kan innebära en hälsorisk för människan
Den osunda miljön för havslivet skulle i sin tur kunna leda till hälsoproblem för människan, när den skadliga plasten förgiftar djur som äts av oss. Forskningen är ännu inte helt ense om hur – eller hur mycket - detta påverkar oss men att plast inte hör hemma i våra kroppar står säkert.
Lösning: Det enklaste sättet att se till att vår hälsa inte påverkas negativt av plasten i haven är att sluta äta – eller äta mindre - fisk och skaldjur. Om man vill fortsätta äta vattendjur bör man vara noga med att endast köpa fisk och skaldjur från hållbart fiske, exempelvis med Krav- eller ASC-märkning.
Det tar lång tid för plast att brytas ner
Ett annat problem med plast är att den bryts ner långsamt. En vanlig plastmugg kan exempelvis finnas kvar i upp till 100 år. Det tar mellan 10 och 20 år för en plastpåse att brytas ner till mikroplast (små plastartiklar) och sedan ytterligare flera hundratals år innan den försvinner helt, om ens det. Mikroplast kan också uppstå av att exempelvis kläder eller däck slits.
Lösning: För att komma underfund med mikroplaster av olika arter kan man dels försöka minska sin konsumtion av plast och varor som innehåller plast. Att handla second-hand är ett bra alternativ för att minska efterfrågan på nyproducerade föremål. Men även då kan det vara en bra idé att hålla utkik efter miljöcertifierade märken och endast tvätta kläder när det är nödvändigt.
Plast i naturen är en kostnad för samhället
Plast och annat skräp i naturen är inte bara otrevligt att se på. Det resulterar också i onödiga kostnader för samhället. Enligt siffror från Naturvårdsverket kostar det cirka 25 euro per invånare och år att åtgärda nedskräpning. När Skageracks kusten gjordes rent från skräp år 2006 kostade det 15 miljoner kronor. Nedskräpade omgivningar upplevs dessutom som mindre trygga medan rena omgivningar har en positiv effekt på exempelvis välmående och ökad turism.
Lösning: Förutom att inte slänga skräp i naturen och att återvinna det som går behöver vi tänka på att konsumera mindre till att börja med. Den genomsnittliga svensken förbrukar över 100 kilo förpackningar årligen. Därför finns nu förpackningsfria butiker dit man helt enkelt tar med sig sina egna förpackningar och fyller dem med det man vill köpa. Andra exempel på vad man kan göra är att själv, eller med organisationer som Håll Sverige Rent, delta i skräpplockardagar.
Plastproduktion ger upphov till utsläpp av växthusgaser
Tillverkning och förbränning av plast släpper ut skadliga växthusgaser i atmosfären. För att Sverige ska kunna nå sitt mål att ha netto-noll växthusgasutsläpp, det vill säga vara klimatneutrala senast 2045, måste utsläpp som härstammar från plastproduktionen minska.
Lösning: För att minska utsläpp som härstammar från plastens livscykel kan man exempelvis byta den fossila plasten mot plast som är biobaserad eller återvunnen. För att påverka Sveriges utsläpp av växthusgaser kan man både sätta press på politiker och andra beslutsfattare, samt tänka över sina egna vanor och konsumtionsmönster.
