10 gånger fotbollen blivit politisk

Foto: Emerson Vieira, Unsplash.
Världen

I år spelas fotbolls-VM för damer i Australien och Nya Zeeland. De internationella fotbolls­mästerskapen är inte bara en folkfest utan även arenor för politiska ställningstaganden. 

Det finns många tillfällen då spelare, ledare och aktivister har använt rampljuset som ständigt riktas mot fotbollen för att lyfta viktiga frågor och skapa förändring. Vi listar tio inspirerande exempel!

Marcus Rashford använder sin stjärnstatus för att se till att barn får äta

Väggmålning av Marcus Rashford i Manchester 2020.

Förra året lanserade 23-åriga Manchester United-anfallaren Marcus Rashford en kampanj för socioekonomiskt utsatta barn. Rashford fick själv ofta gå och lägga sig hungrig när han växte upp och vill bland annat se till att skolbarn får gratis måltider även på loven. I dag är han en erkänd förkämpe för social rättvisa och hans kampanj har gjort skillnad! Exempelvis har 1,7 miljoner barn fått stöd av statliga projekt på 520 miljoner pund.

I maj deltog Rashford i ett samtal med ex-presidenten Barack Obama, anordnat av Penguin UK. De pratade om ungas makt att skapa förändring i samhället. “Många av de unga personer jag träffar – inklusive Marcus – har kommit längre än jag hade när jag var 23. De skapar redan förändring och är positiva krafter i sina samhällen”, sa Obama.

Pussy Riot avbröt VM-finalen 2018 med ett viktigt budskap till Putin

Under VM-finalen i Ryssland 2018 stormade fyra medlemmar ur den feministiska protestgruppen Pussy Riot planen, klädda i ryska polisuniformer. President Vladimir Putin satt på läktaren. De ville sända ett budskap till den ryska regimen, bland annat om att släppa alla politiska fångar och tillåta politisk konkurrens. Medlemmarna åtalades för att ha brutit mot åskådarreglerna och för att ha burit polisuniformer olagligt.

Efter händelsen hyllades den franska spelaren Kylian Mbappé för att han på en viral bild syns ge en av Pussy Riot-medlemmarna en high five. De svenska kommentatorerna lyckades däremot inte hantera situationen lika väl. “Det är en sån idiot som springer in. Nej, fyra är det. Herregud, plocka undan skiten”, hörs SVT:s Chris Härenstam utbrista.

Megan Rapinoe vägrar besöka Vita Huset eller be om ursäkt för vem hon är

Megan Rapinoe, 2019.

Megan Rapinoe, mittfältare i USA:s landslag som vann VM 2019, sa i en video innan turneringen att hon vägrar besöka Vita Huset under en eventuell segerturné i protest mot dåvarande president Donald Trumps politik. Videon blev viral och Trump tweetade att Rapinoe inte borde vara respektlös mot sitt land. Rapinoe har flera gånger tagit ställning i sociala frågor och blev välkänd under VM för sina skarpa uttalanden och självsäkra sätt att vara.

Rapinoe var även den första vita fotbollsspelaren att knäböja under nationalsången i en protestaktion mot rasism i USA. NFL-spelaren Colin Kaepernick hade tagit initiativet till aktionen någon vecka tidigare. “Jag kan inte stå tyst vid sidan medan det finns människor i det här landet som måste hantera den sortens hjärtesorg”, sa hon efteråt, och pratade om polisbrutaliteten många svarta amerikaner tvingas utså. USA:s fotbollsförbund ändrade senare reglerna – nu måste alla spelare “stå upp respektfullt” när nationalsången spelas.

Norska landslaget vägrar VM i Qatar efter brott mot mänskliga rättigheter

Inför en VM-kvalmatch i år bar det norska herrlandslaget tröjor med texten “Human rights – on and off the pitch”. Förbundskaptenen Ståle Solbakken tog initiativet till protestaktionen mot att VM ska hållas i Qatar efter rapporter om människorättskränkningar i landet. Många vill att Norge ska bojkotta fotbolls-VM 2022 men det har låtit lite annorlunda i Sverige. Den svenska förbundskaptenen Janne Andersson tror att det är svårt att få stopp på VM i Qatar. “Vi får acceptera det och fortsätta, genom förbundet, att belysa och påverka”, säger han.

Migrantarbetare utgör 95 procent av arbetskraften i Qatar och de har jobbat under hemska förhållanden för att förbereda landet för VM. Amnesty vill göra Qatar 2022 “till en avspark för bättre villkor för migrantarbetare” och lanserar en kampanj för migrantarbetarnas rättigheter.

Ada Hegerberg står upp för jämställdheten genom att stå över VM

Ada Hegerberg spelar för Olympique Lyonnais mot FC Barcelona i Champions League-finalen.

Ada Hegerberg, den norska anfallaren som utsätts till världens bästa fotbollsspelare, hoppade av landslaget och följde inte med till VM 2019. “Det är en svår balans för jag är en fotbollsspelare, inte en politiker”, säger hon i The Guardian. Men hon kunde inte ignorera den ojämställda fotbollsvärlden och valde att kliva tillbaka för att pressa det norska fotbollsförbundet att prioritera damfotboll högre.

Att fotbollen ser annorlunda på kvinnor och män bekräftades bland annat när hon som första kvinna fick det prestigefyllda Ballon d’Or-priset. Programledaren frågade om hon kunde twerka och hon svarade obekvämt nej. Efteråt bad programledaren om ursäkt, men händelsen skapade debatt. Tennisspelaren Andy Murray kallade det ytterligare ett exempel på sexismen i idrottsvärlden, och ifrågasatte varför de manliga spelarna som tog emot priser inte fått samma fråga.

Tyska fotbollsklubbar välkomnar personer på flykt

Tyska fotbollsupportrar började under 2014 hålla upp “Refugees welcome”-banderoller på läktarna. Hösten 2015 uppmanade det tyska fotbollsförbundet alla lag i de två högsta ligorna att bära orden “Refugees welcome” på matchtröjorna. Enligt ESPN spelade fotbollsklubbarna och fansen en stor roll i att höja medvetenheten om den pågående situationen för personer på flykt i världen. När laget St Pauli skulle spela mot Borussia Dortmund hemma i Hamburg bjöd de in personer som flytt till Tyskland att mingla på läktarna med båda lagens supporters.

Vissa ansåg dock att flyktinghjälp inte är ett publicitetsevent. St Pauli, exempelvis, valde att i stället för att bära tröjor framhäva den praktiska hjälp klubben erbjudit personer på flykt i Tyskland. Och efter attacker mot flyktingboenden och våld mot polis och nyanlända i augusti 2015 ökade flera klubbar sitt stöd. Bayern München, exempelvis, donerade en miljon euro till flyktingmottagandet och lanserade träningsläger för människor på flykt.

Nilla Fischer ser till att ingen blundar för den ojämställda fotbollen

Nilla Fischer, 2013.

“Orättvisa gör ont. Om jag stod här i dag som man med den karriär jag har haft så skulle jag aldrig mer behöva oroa mig ekonomiskt igen, och inte mina barn heller.” Nilla Fischer uppmanade under sitt tacktal på Fotbollsgalan 2018 alla tjejer värden över att aldrig sluta spela fotboll och fortsätta kämpa för jämställdhet.

Fischer, som bland annat har en Champions League-titel och en utnämning som Europas tredje bästa fotbollsspelare på CV:t, hälsar alla tjejer att hon vet hur det känns att bli nedtryckt av killar i fotbollsvärlden. Och hon hälsar alla killar att det är upp till dem också att kämpa för ett jämställt samhälle.

Spelarna i Englands högstaliga knäböjer mot rasism

Under 2020 började spelarna i engelska högstaligan Premier League knäböja innan matchstart i solidaritet med Black Lives Matter-rörelsen. De bar även texten Black Lives Matter på tröjorna. Men inför säsongen 2020-2021 valde ligans ledning att byta ut texten mot “No room for racism”. De ville inte ställa sig bakom politiken – exempelvis mindre pengar till polisväsendet – som organisationen Black Lives Matter förespråkar. Den nya kampanjen bygger, enligt ligans verkställande direktör, på uppsvinget som antirasismrörelsen fått efter BLM.

Vissa anser att det inte är nog. “Vi har provat att knäböja, vi har provat att stå tillsammans, vi har provat att ha på oss t-shirts och prata om utbildning och det blir bara värre”, säger Marvin Bartley som spelar i den skotska högstaligan. Enligt Bartley gör Uefa (The Union of European Football Associations) inte tillräckligt för att få stopp på rasismen, och tillsammans med flera viktiga Premier League-spelare är han beredd att avbryta matcher om rasism förekommer.

Jimmy Durmaz dödshotad efter miss i VM – laget utropar “fuck rasism!"

Jimmy Durmaz, 2019.

I en match mot Tyskland under VM 2018 fick Jimmy Durmaz göra ett inhopp. Han drog på sig en frispark vilket ledde till att Tyskland gjorde mål. Efter det strömmade rasistiska kommentarer – till och med dödshot – in på hans sociala medier. “Det är inget jag bryr mig om, jag står här stolt och representerar mitt land”, sa Durmaz efter händelsen, men berättade också att han utsatts för rasism hela livet.

Flera av landslagkamraterna gick ut och fördömde hatet, och under en presskonferens samlades laget bakom Durmaz och utropade enstämmigt: “Fuck rasism!” Svenska fotbollsförbundet polisanmälde kommentarerna och Durmaz meddelade att allt eventuellt skadestånd kommer gå till välgörande ändamål.

Israel-Palestinakonflikten märks på planen – spelare håller upp flaggor

Sedan våldet mellan Israel och Palestina ökade kraftigt i maj 2021 och över 200 människor dödades har fotbollsspelare och supportrar tagit ställning. Efter en Premier League-match höll Manchester United-spelarna Paul Pogba och Amad Diallo upp Palestinas flagga inför 10 000 åskådare och TV-publiken. Wesley Fofana och Hamza Choudhury, spelare i Leicester, gjorde samma sak efter att ha vunnit den brittiska FA-cupen. Den skotska klubben Celtics supportrar placerade inför en match ut Israeliska flaggor på läktaren – men klubben plockade bort dem.

Premiere League förbjuder politiska budskap, men inte flaggor. “Vi har sett det med spelare tidigare, att de bryr sig. Vi respekterar deras rätt att ha olika åsikter”, säger Ole Gunnar Solskjær, Manchester Uniteds tränare. Även i Sverige har fotbollsklubbar tagit ställning. Efter att ha vunnit Svenska Cupen poserar spelarna i Hammarby IF med Palestinas flagga.
 

Taggar

Jämställdhet Mänskliga rättigheter