I samband med att världens ledare antog Agenda 2030 och de 17 globala målen lovade man att ingen ska lämnas utanför. Det betyder att målen inte kan anses uppnådda om de inte är uppnådda för alla och att vi måste rikta insatser mot de mest utsatta först. Så hur går det?

På hemsidan leavenoonebehind.nu hittar du lättillgänglig information om vilka som lämnas utanför – och på vilket sätt. Sidan visualiserar den ojämlikhet som bara växer i dessa osäkra tider och som vi måste få bukt med om vi vill uppnå de globala målen.

Siffrorna gör det tydligt att vissa grupper lämnas utanför i särskilt hög grad:

• Kvinnor

I slutet av 2022 beräknades det att cirka 15 miljoner fler kvinnor och flickor än män och pojkar lever i extrem fattigdom. Även sådant som brist på rent vatten drabbar kvinnor hårdare då de inte har möjlighet att ta hand om sin hygien under mens, graviditet och vid återhämtningen efter en födsel.

Ojämlikheterna är också tydliga i tillgången till utbildning. Bara i knappt hälften av världens länder har lika stor andel flickor och pojkar fått en grundskoleutbildning. Med skolstängningarna under pandemin ökade risken för flickor och unga kvinnor att bli bortgifta.

• Barn

Barn löper dubbelt så stor risk som vuxna att leva i extrem fattigdom. Ökad fattigdom innebär en större risk att barn tvingas arbeta eller gifta sig i stället för att gå i skolan. Pandemin hade enorma effekter på barns tillgång till utbildning.

Förekomsten av barnarbete har ökat med nästan och under början av 2020 arbetade över 160 miljoner barn, 8,4 miljoner fler än 2016. Nästan 1 av 10 barn arbetar världen över, varav hälften arbetar i farliga miljöer.

• Personer med funktionsnedsättning

1 av 3 personer med en funktionsnedsättning upplever någon form av diskriminering. Personer med funktionsnedsättning har ständigt och överallt sämre hälsa och tillgång till utbildning och välstånd. 80 % lever i fattigdom.

54 % av alla med en funktionsnedsättning är läskunniga, i jämförelse med 77 % av alla utan en funktionsnedsättning. Det beror bland annat på stigmatiseringen kring människor med funktionsnedsättning och att skolorna inte är tillgängliga för barn med särskilda behov.

• Människor på flykt

I slutet av 2022 var över 1 % av världens befolkning på flykt till följd av konflikter, brott mot mänskliga rättigheter och förföljelse. Kriget i Ukraina har lett en av de största kriserna i modern tid i fråga om antal människor som tvingats fly.

När personer är på flykt från sitt land utsätts de för livsfarliga risker. Bara under 2021 dog 5 895 människor som flytt via farliga rutter. Människor på flykt har dessutom sämre tillgång till exempelvis sjukvård och utbildning.

• Hbtqi-personer

Attacker mot hbtqi-personer i länder som drabbats av konflikt och våld har ökat på senare år. Att vara i en samkönad relation är just nu olagligt i 62 länder världen över och i minst sex länder kan man dömas till döden.

Mer och mer forskning pekar på hbtqi-personers utsatthet i samhället. Gruppen är troligtvis överrepresenterad bland de 40 % av befolkningen med lägst inkomst eftersom diskriminering och våld leder till sämre utbildningsresultat och högre grad av arbetslöshet.

• Urfolk

Urfolk utgör 6 % av världens befolkning men representerar 19 % av alla som lever i extrem fattigdom. Eftersom urfolk upplever högre grad social utsatthet är deras förväntade livslängd 20 år kortare än övriga befolkningens.

De senaste 20 åren har världen förlorat 100 miljoner hektar skog. 750 miljoner människor, ungefär en femtedel av alla som bor på landsbygden, bor i skogen. Denna siffra inkluderar 60 miljoner människor som tillhör ett urfolk. Skogsskövlingen innebär allvarliga konsekvenser för deras liv och försörjning.