Upprop av Amnesty International

Ecuador: De hotas till livet för att de skyddar regnskogen

Kan du tänka dig att riskera ditt eget liv och din familjs liv för att varje dag göra ditt jobb?

Patricia Gualinga. Foto: Amazon Watch/Caroline Bennett

Det är vad Patricia Gualinga, Nema Grefa, Salomé Aranda och Margoth Escobar, som alla tillhör kollektivet Amazonian Women, gör för att utföra sitt uppdrag: att skydda världens största regnskog. De trotsar enorma politiska och ekonomiska intressen kopplade till utvinningsindustrin på urfolkens marker. Under 2018 utsattes de för attacker och mordhot från oidentifierade gärningspersoner. I ett år har Ecuadors myndigheter misslyckats med att skydda dem och identifiera sina angripare.

Skriv under Amnestys upprop till Ecuadors åklagare med krav på utredning av angreppen mot de fyra kvinnorna och att ansvariga ställs inför rätta.

Agera

Skriv under nu

Aktionsperiod: 20 Maj - 24 Juni

Bakgrund

Patricia Gualinga är ledare för kichwafolket i Sarayaku. Hon har varit mycket aktiv för att försvara rätten till mark och få bort det oljeföretag som finns i deras område. Tidigt på morgonen den 8 januari 2018 dödshotades hon av en okänd man och angreps med stenar. När mannen flydde från platsen ropade han “Nästa gång dödar vi dig din hynda!” Efter attacken tvingades familjen lämna sitt hem då ägaren till huset var rädd för att något skulle hända henne.

Nema Grefa är president för Sáparafolket. Efter hennes tillsättning som president erkänts juridiskt i januari 2018 ifrågasattes tillsättningen av en grupp personer som enligt Nema Grefa stödjer ett oljebolags aktiviteter på deras marker. De gör anspråk på posten för en av dem. Erkännandet drogs tillbaka i april och en video började cirkulera i sociala medier där Nema Grefa dödshotades. Ett år senare har den lokala åklagarmyndigheten ännu inte bedömt videon vilket skulle kunna fastställa ett eventuellt straffrättsligt ansvar.

Salomé Aranda tillhör också kichwa och har offentligt lyft frågan om miljöpåverkan från den oljeutvinningen som sker i det område där hon bor. Hon har också tagit upp frågan om sexulle övergrepp mot urfolkskvinnor i samband med företagets verksamhet. Den 13 maj 2018 överfölls Salomé och hennes familj i sitt hem av okända män. Trots att brottet anmälts har åklagaren ännu inte identifierat angriparna eller de som står bakom och utredningen går inte framåt.

Margoth Escobar identifierar sig som mestis och hon har vigt sitt liv åt att försvara miljön och urfolkens rättigheter. När hon deltog i en protest i augusti 2015 blev hon angripen av poliser och hölls i häkte en vecka trots att hon var skadad och behövde vård. I september 2018 sattes hennes hus i brand och alla hennes tillhörigheter förstördes. Det klagomål som Margoth Escobar lämnade in avvisades först, ment trots att utredningen sedan fortsatt har inga framgångar gjorts i att fastställa straffansvar.

Amazonian Women är ett kollektiv bestående av mer än 100 framförallt urfolkskvinnor som tillhör kichwa-, shuar-, achuar-, waorani-, shiwiar-, andoas- och sápara-folken i amazonasregionen i Ecuador. De arbetar bland annat för att försvara territoriet och naturen, men också för kvinnors rättigheter och rätten till utbildning och hälsa. De vill också bevara sin kultur och traditioner för framtida generationer.

Sedan kollektivet grundades har det, för att skydda Pacha Mama (Moder Jord) som är helig för urfolk, uppmanat Ecuadors regering att stoppa de olje- och gruvföretag som har utvinningsprojekt på deras territorier och att försvara urfolkens hälsa och miljö i enlighet med konstitutionen.

I sin valkampanj till presidentposten vände sig Lenin Moreno, som valdes i april 2017, till urfolken vid flera tillfällen och i ett tal i september 2017 inför FN:s generalförsamling sa han: “Vi måste inte bara skydda utan även använda den kunskap som naturens väktare, urfolkens människor, samhällen och nationer, har.”

Vid ett möte i slutet av 2017 med organisationer som representerade urfolken lovade president Moreno att inga nya tillstånd för gruvbrytning skulle ges och de som fanns skulle ses över.

Men de vackra orden förblir just vackra ord. För trots löften, både nationellt och internationellt, har president Morenos regering hittills inte vidtagit några åtgärder för att skydda vare sig urfolkens eller människorättsförsvarares rättigheter.

Annons