av Naturskyddsföreningen

Sydafrikansk kamp för bättre återvinning

Att återvinna avfall är bra för miljön, bra för klimatet och bra för oss människor. Men sophanteringen kan se väldigt annorlunda ut i andra länder. Vi har intervjuat vår samarbetsorganisation groundWork och ett gäng sydafrikanska avfallsarbetare på besök i Sverige. Deras jobb är att leta upp värdefullt material på soptippar och se till att det återvinns.

Den kommunala soptippen i Pietermaritzburg. De informella återvinnarna letar bland avfallet efter material att återvinna.
Reportage

Jobbet de gör är viktigt för miljön, för klimatet och för människors hälsa, ändå uppskattas de inte. Det handlar om waste pickers - återvinnare eller avfallsarbetare - från Sydafrika. De går runt på soptipparna och letar material som kan återvinnas, de sorterar, tar tillvara och säljer vidare. Utan dem skulle mängder av värdefullt material gå till spillo och sopbergen skulle vara betydligt större.

Slängd mat och plast i havet

Materialen som återvinns är framför allt plast, papp, glas, papper och byggmaterial, beroende på vad som inbringar bäst pris för tillfället. Plast är ett stort problem, det är det vanligaste förpackningsmaterialet och även om det återvinns, så görs det inte tillräckligt. Därför hamnar fortfarande en hel del plast i floderna som leder ut till havet, där det är en fara för marint liv.

En tredjedel av maten som produceras i världen slängs. Även i Sydafrika finns problem med matavfall, precis som i Sverige.

– Jag har sett affärer som slänger mat för att datumet har gått ut. De slänger den direkt på soptippen. Om vi hade ett ställe där vi kunde ta emot maten, skulle vi kunna ta hand om den och se till att den kommer till användning, säger Lefa Mononga, avfallsarbetare och medlem i SAWPA.

Återvinnarna har fått högre status

Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation groundWork såg att den återvinning som avfallsarbetarna gjorde var viktig, men förbisedd. Deras status var väldigt låg. Därför har groundWork gett avfallsarbetarna stöd att organisera sig i South African Waste Pickers Assaciation, SAWPA. Sedan de grundade SAWPA för 10 år sedan har de jobbat målmedvetet för att förbättra sin arbetssituation och underlätta återvinningen vid soptipparna. Den strategin har gett resultat.

– Vi har fått det mycket bättre sedan vi organiserade oss i SAWPA. Innan dess blev vi alltid bortjagade från soptipparna av kommunen, de ville inte ha oss där och de pratade inte ens med oss, säger Lefa Mononga.

Från vänster: Maddi Koena, Ntombi Grangxa, Lefa Mononga och Musa Chamane.

GroundWork och SAWPA har tillsammans lyckats påverka lagar och regler kring sophantering i Sydafrika. Det har kommit riktlinjer för hur kommunerna ska samarbeta med avfallsarbetarna för att återvinna avfall. I staden Johannesburg har det blivit en skyldighet att sortera sitt avfall, precis som det är för privatpersoner i Sverige. Men lagen är ny, bara från juli i år, och ännu har inte mycket ändrats i praktiken, enligt Musa Machane som är ledare för groundWorks avfallskampanj.

Sophanteringen är farlig och lite lönsam

Trots att sopplockarna nu blivit erkända genom SAWPA finns det ändå många utmaningar kvar. Arbetet på soptipparna är både farligt och olönsamt.

– Det är farligt att sortera avfall. Bland soporna finns både krossat glas och vassa metallföremål. Många får skärsår på fötterna när vi går omkring på soptippen, eller på händerna av att handskas med soporna. Vi har inget skydd när vi plockar bland avfallet, inte ens handskar. Vi behöver verkligen skyddsutrustning, säger Ntombi Grangxa från SAWPA.

Att sortera avfall vid källan, som i Sverige, är en bra modell, tycker både Maddi Koena och Lefa Mononga.

Ytterligare en utmaning är att avfallsarbetarna ofta hanterar material som innehåller farliga kemikalier, utan att veta om det. All återvinning är inte bra. Om avfallet innehåller farliga ämnen behöver återvinningen anpassas efter det, så att farliga ämnen inte sprids okontrollerat med återvunna material. Det finns ingen lag som tvingar tillverkare att uppge kemikalieinnehåll på produkter, och utan att känna till innehållet är det svårt att återvinna på rätt sätt. För en säkrare återvinning behövs lagar som får tillverkarna att tydligt redovisa vilka kemikalier deras produkter innehåller.

Ibland skickar också länder i väst datorer till Sydafrika som gåvor.

– Av datorerna som skickas är det bara några få procent som fungerar. Resten blir till elskrot, som vi inte har kapacitet av att hantera, säger Musa Machane.

I ett land där arbetslösheten är närmare 30 procent ger sopplockandet en möjlighet till lite inkomst. Men inte tillräckligt.

– Jag kan få ihop 2000 rand i månaden, tillräckligt för att klara mig, men inte mer. Det är inte tillräckligt för att livnära en hel familj, förklarar Ntombi Grangxa.

Pilotprojekt lär ut återvinning i skolor

Just nu pågår sju pilotprojekt på olika håll i Sydafrika, där andra grupper kan få inspiration och se hur ett lyckat samarbete med kommunen kan gå till. Maddi Koena, 42 år, jobbar för ett av dem och lär bland annat skolelever hur de kan återvinna både i skolan och hemma.

"Att återvinna är så viktigt. Det är viktigt för miljön, för klimatets skull, för människors hälsa. Ändå är det förbisett och alldeles för lite uppskattat. Det vill vi ändra på."
Musa Chamane, GroundWork.
 

Annons