av ForumCiv

Sju kvinnor som förändrar världen

Jani Silva har behövt fly sin hemstad på grund av det ökande våldet mot människorättsförsvarare i Colombia
Volontär & Aktivism

Politisk inkludering, vithetsnormen, kvinnlig könsstympning och flera andra strukturella orättvisor utmanas av dessa kvinnliga aktivister. Möt Grace, Lovette, Jani, Betty, Irina, Kaltun och Song som alla kämpar för att göra världen till en bättre plats.

Grace utmanar den patriarkala kulturen

Tidigt 2000 tröttnade Grace Lolim på att inte bli hörd och började sin feministiska kamp. Foto: Fredrik Lerneryd

Grace Lolim är ingen vanlig kvinna! En stark feminist som utmanar orättvisa normer i en av de mest patriarkala regionerna i Kenya. Tillsammans med andra aktivister kämpar hon för jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter.

Jag ger mig inte för hoten. De är en del av kampen.

Motiverad av den svåra situationen för kvinnor som har länge pågått, blev Grace en förespråkare för kvinnors rättigheter i frågor om flickors utbildning, könsbaserat våld och kvinnors representation i lokala utskott.

Genom sina framgångar har Grace Lolim grundat organisationen Isiolo Gender Watch. En lokal organisation som höjer kvinnors röster för att uppnå jämställdhet och stärka människors rättigheter i Isiolo.

Lovette kämpar mot rasismen i Sverige

Lovette Jallow demonstrerar mot slaveriet i Libyen. Foto: Lovette Jallow/Instagram

Med snart hundratusen följare på sociala medier så står författaren och människorättsaktivisten Lovette Jallow i fronten av att uppmärksamma den strukturella rasismen i Sverige. 2017 fick hennes aktivism stort genomslag när hon grundade organisationen ACTION FOR HUMANITY som protesterade mot att människor såldes som slavar i Libyen. 

Goda intentioner räcker inte! Man måste löpa linan ut och inte landa halvvägs. 

I sitt besök på Forum Syd i Stockholm lyfte Lovette Jallow de strukturella problem som också existerar inom biståndsorganisationer. Många organisationer lider av eurocentriska perspektiv, så kallat white saviourism, tanken om att människor i utvecklingsländer måste räddas och att de inte kan ta kontrollen över sina egna liv för att förbättra sin livssituation.

Läs gärna Forum Syds längre intervju Fighting Racism in Sweden om Lovette Jallow och vithetsnormen i biståndsbranschen eller Globalportalens reportage Volontärturism luktar unket av kolonialism.

Jani Silva, en rebel som vågar

Jani Silva har behövt fly sin hemstad på grund av det ökande våldet mot människorättsförsvarare i Colombia.

Jani Silvas missnöje med situationen för jordbrukare i regionen har gjort henne till en outtröttlig fighter för att skapa lika möjligheter för både fattiga och rika. 

Jag är övertygad om att om många människor blir medvetna om den kritiska situationen som många andra upplever, kan vi definitivt ändra situationen i landsbygden.

Som ledare representerar hon mer än 800 familjer i Amazonas Pearl Peasant Reserve Zone, som alla delar samma önskan om fred. I området driver organisationen miljöfrågor på grund av oljeverksamheter av bl.a företaget Amerisur som ignorerar FN: s principer om mänskliga rättigheter och miljö.

Läs gärna mer om  Jani Silvas kamp för ett säkert och välfungerande samhälle, med bättre vägar och högre löner för lärare. Ett engagemang där hon bland annat varit först med att ena de religiösa grupperna i regionen.

Betty kämpar för jämställdhet i Liberia

Utbildning har varit en viktig fråga för Betty och genom hennes skola har hundratals barn kunnat gå klart grundskolan.

Kunskap är makt! Att känna till sina rättigheter, sitt värde och att träna sina färdigheter för ett liv i självständighet genom en hållbar försörjning. Dessa ord har varit nyckeln till Betty Breeze Dohs långa arbete för kvinnors rättigheter och frihet i Liberia.

Tack vare den kvinnorörelse som Betty Breeze Doh har skapat har över 3000 kvinnor och ungdomar stärkt sina kunskaper om kvinnors rättigheter i Liberia.

Vi måste få ett slut på könsbaserat våld och skapa möjligheter för alla kvinna att leva ett liv i värdighet!

Listan av vad Betty Breeze Doh har uppnått är längre än de flesta. Genom sitt outtröttliga arbete har hon grundat fem kvinnorättsorganisationer som utbildar, försvarar kvinnors rättigheter och bekämpar våld mot kvinnor.

Irina trotsar kärnkraft med konst

Irinas Sukhys engagemang har pågått sedan Sovjetunionens fall.

Irina Sukhy ville aldrig vara en del av det sovjetiska systemet. Tillsammans med andra konstnärer motsatta de sig de förtryckande strukturerna och skapade en miljö där inte fanns någon ideologi. En plats där både hjärna och själ var fri från sovjetiskt och kommunistiskt tryck och hade utrymme för den fria konsten. 

Från 1986 till 1994 deltog hon aktivt i arbetet med konstnärlig fotografering som en del av rörelsen för den belarusiska miljön.

Kärnkraftverket kommer att förorena det renaste vattnet i Vitryssland. Det är dyrt och ekologiskt farligt.

Irinas sociala engagemang ledde till att hon grundade miljöorganisationen Ecohome. Den enda organisationen i Belarus som öppet och konsekvent motsätter sig byggandet av ett nytt kärnkraftverk i staden Ostrovets. 

Inte en enda kvinna till ska bli könsstympad

Kaltun Sheikh Hassan har varit en stark förespråkare för integrering av kvinnor i somaliska politiken.

Kaltun Sheikh Hassan bevakar, dokumenterar och arbetar mot alla fall av könsbaserat våld. Inga attacker mot kvinnor ska gå obemärkt. Kvinnorättsaktivisten Kaltun Sheikh Hassan kämpar för att förändra normer och stärka kvinnors rättighet i Somalia. 

Civilsamhällets samlade insatser har skapat en rörelse av både kvinnor och män som vill arbeta för jämställdhet i Somalia.

Tillsammans med ett brett nätverk av organisationer stödjer de kvinnor som har överlevt könsbaserat våld för att finna styrka, samt arbetar med media och politiker för att förhindra framtida attacker med starkare lagstiftning. 

Hennes organisation Women's Action for Advocacy and Progress Organization (WAAPO) kommer att arbeta med Forum Syd i Hargeisa för att stärka kvinnors och tjejers politiska engagemang i lokal- och regionalpolitiken.

Ungt ledarskap räddar miljön

Song Ranys kall väcktes till liv när hon såg hur fiskarna hennes by hotades till utrotning på grund av olagligt fiske. Ett levebröd som hela samhället behöver för sin överlevnad. Bestämd att göra allt i sin makt för att skydda miljön ställde hon upp i det lokala valet. 

Lagen måste var den samma för alla! Vi kan inte ha olika regler för olika grupper.

Med familjens stöd visade Song Rany starkt ledareskap och vann över de äldre i byn som tvivlade. Hur skulle en tjej kunna lyckas om inte de äldre kunde? Vid tjugofem-års ålder blev hon byns yngsta ledare någonsin.

Att rädda miljön är inte längre en liten hobby för några i Song Ranys community. Med ett enormt stöd för att rädda naturen har byn resurser och ett engagemang för miljön som aldrig funnits tidigare. 

Taggar

Jämställdhet Mänskliga rättigheter