Semesterparadisets baksida – Thailands hotellarbetare berättar

Trots att Phyo Thida Kyaw städar på hotellet sju dagar i veckan har hon inte råd med boende med egen toalett, utan delar tre utedass med ett femtiotal andra migrantarbetare. Foto: Jonas Gratzer.
Världen

Solsäkert, vänligt och prisvärt. Thailand är en stor semesterfavorit och över 300 000 svenskar åker dit varje år. Men turismnäringen har en baksida. För de burmesiska migrantarbetare som städar, passar upp och lagar mat i hotellköken är dagarna långa och lönerna låga.

Schyst resande, ett nätverk som lyfter frågor om hållbar turism som Union to Union är del av, och Fair Action låter nu personalen på hotell som används av Apollo, TUI och Ving berätta om sin vardag.

Medan hon rengör toaletterna kan gästerna svalka sig med en drink i baren eller skämma bort sig med en massagebehandling i hotellets spa.

Hotellet där Phyo Thida Kyaw* arbetar som städerska lockar med två härliga pooler. Medan hon rengör toaletterna kan gästerna svalka sig med en drink i baren eller skämma bort sig med en massagebehandling i hotellets spa. Anläggningen ligger i thailändska Khao Lak, 200 meter från havet, och anlitas av svenska researrangören Ving. Hotellet marknadsförs som både familjevänligt och prisvärt. En natt i dubbelrum kostar ungefär lika mycket som Phyo Thida Kyaw tjänar på en vecka.

– Jag tjänar 80 kronor om dagen, berättar hon.

Då arbetar hon sju dagar i veckan. Enligt thailändsk arbetslagstiftning ska anställda ha minst en dags betald ledighet, men burmesiska migranter är arbetsmarknadens svagaste grupp och tvingas acceptera de villkor som erbjuds.

Efter arbetsdagens slut går Phyo Thida Kyaw till fots hemåt. Det familjevänliga hotellets personal bor i plåtskjul som ligger på träskliknande mark. Ett femtiotal personer delar på tre utedass. Det stinker av avlopp. Myggor och andra insekter frodas i de leriga gångarna mellan skjulen. Detta är semesterparadiset Khao Laks baksida, som det inte är meningen att turisterna ska se.

Phyo Thida Kyaw bor i ett plåtskjul som ligger på träskliknande mark. Foto: Jonas Gratzer.

Phyo Thida Kyaw funderar länge när hon får frågan om vad som skulle förbättra hennes situation.

– Om jag skulle ha 25 kronor mer i lön per dag och kanske en dags betald ledighet i månaden så skulle allt vara bra, säger hon slutligen.

Phyo Thida Kyaw är inte ensam

Fair Action har intervjuat nio burmesiska migranter som arbetar på sex olika hotell som anlitas av Apollo, TUI eller Ving i Phuket-området och i Khao Lak.

Fair Action har intervjuat nio burmesiska migranter som arbetar på sex olika hotell som anlitas av Apollo, TUI eller Ving i Phuket-området och i Khao Lak. Alla utom en arbetare skulle behöva tjäna över 50% mer för att kunna försörja en familj och ha råd med ordentlig mat och dräglig bostad. Fyra av dem har till och med löner under minimilönen, som är den lägsta lön en arbetsgivare får ge en anställd enligt thailändsk lag. Flera av de intervjuade berättar också att de arbetar sju dagar i veckan trots att arbetsgivaren är skyldig att ge dom en dags betald ledighet i veckan. I vår Facebook-kampanj berättar arbetarna om sin tuffa verklighet och drömmarna om ett bättre liv.

Problemen kända sen länge

Arbetarnas berättelser bekräftar villkoren som Fair Actions och Schyst resandes tidigare granskningar har avslöjat 2012 och 2015. Men trots att Apollo, TUI och Ving länge känt till de låga lönerna och långa arbetsdagarna visar vår granskning att de inte har gjort tillräckligt för att komma till rätta med problemen.

Företagen måste arbeta för att de anställda på hotellen får löner som räcker till grundläggande behov som ordentlig mat, drägligt boende och att försörja sin familj. Dessutom bör företagen arbeta för att möjliggöra facklig organisering, så att de anställda själva kan kräva bättre löner och rimliga arbetstider.

*Personernas namn samt beskrivningen av hotellen är fingerade med hänsyn till de intervjuades säkerhet. Intervjuerna i Thailand är gjorda av frilansjournalisten Ivar Andersen.

Taggar

Mänskliga rättigheter