av Latinamerikagrupperna

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

Reportage

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

Under år 2015 godkände Paraguays regering sex nya genmodifierade fröer. Dessa fröer ägs genom patent av jordbruksföretagen Monsanto och Syngenta. Patenten innebär att småbrukare tvingas att köpa fröer istället för att spara och byta till sig dem, som de gjort genom historien. De genmodifierade fröerna har framställts särskilt för att tåla starka bekämpningsmedel vilket i förlängningen ger förödande konsekvenser för människor och miljö. En viktig del i småbrukarnas kamp är därför att göra motstånd mot de multinationella jordbruksföretagens patentering av fröer.

– Fröer är ett folkarv i mänsklighetens tjänst. Det är inget som företagen har rätt att kommersialisera, säger Belén Romero från den paraguayanska feministiska urfolks- och småbrukarorganisationen Organización de Mujeres Campesinas e Indígenas (Conamuri) när jag träffar henne på organisationens lilamålade innergård i centrala Asunción.

Belén Romero. Foto: Conamuri

Conamuri arbetar bland annat med att informera småbrukare om vikten av fröer och problemen kring att de patenteras. De har även projekt med så kallade “fröhem” för att skydda fröer som är på väg att utrotas. Arbetet handlar i första hand om att hitta personer som upprätthåller fröbytartraditionen och att skapa mötesplatser för dem att byta fröer med varandra. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och är särskilt viktigt i regionerna Itapuã, Caaguazú och San Pedro där det småskaliga jordbruket nästintill slagits ut av den storskaliga genmodifierade sojans expansion.

"För oss handlar det om att ifrågasätta hela den kapitalistiska produktionsmodellen som vi ser som den största källan till ojämlikhet"

Rätten till ett liv på landsbygden

Ett annat stort problem för småbrukarna är den orättvisa fördelningen av mark. I Paraguay används 90 procent av den odlingsbara marken för att odla produkter för export, framför allt genmodifierad majs och soja. Detta trots att den största delen av Paraguays befolkning lever på landsbygden och livnär sig, helt eller delvis, av ett småskaligt jordbruk.

– För oss handlar det om att ifrågasätta hela den kapitalistiska produktionsmodellen som vi ser som den största källan till ojämlikhet. En modell som även leder till miljöförstörelse, avskogning och ökad migration till städerna, säger Belén Romero indignerat.

– Marken är viktig. För så länge vi har en bit mark har vi mat att leva av. Men i staden får vi småbrukare svälta, säger hon berättar att hon ofta längtar tillbaka till landsbygden.

De fortsätter att stjäla från oss, står det på kartan som Belén Romero använder under en av Conamuris utbildningar. Foto: Sori Lundqvist

Samtidigt känner Belén Romero ingen ro i byn där hon växte upp eftersom hon ständigt tycker sig känna doften av gift.

– Kanske är det psykologiskt, men jag är hela tiden rädd. […] och här i stan kan jag inte äta det jag vill. För det första för att det kostar pengar, som jag inte har. För det andra för att maten jag tvingas köpa produceras med gifter. Måhända andas jag inte in gifterna, men oavsett får jag i mig dem, säger hon uppgivet.

Kampen mot gifterna

De stora jordbruksföretagen använder, förespråkar och säljer olika sorters gifter. Några används mot skadedjur, andra för att avlägsna ogräs och vissa för att till exempel påskynda torkningsprocessen inför skörden.

När du odlar utan gifter hittar du tvärtom massor av insekter och så ska det vara, säger småbrukaren Catalina Fernández. Foto: Sori Lundqvist

"På sojafälten kan du gå flera mil utan att hitta en endaste larv. Den marken är död."

Småbrukaren Catalina Fernández, som är engagerad i organisationen Conamuri och bor i den hårt drabbade regionen Alto Paraná, oroas av storföretagens stora användning av växtgifter.

– På sojafälten kan du gå flera mil utan att hitta en endaste larv. Den marken är död. När du odlar utan gifter hittar du tvärtom massor av insekter och så ska det vara. Vi småbrukare vet att vi är en del av naturen och vi vet att om vi dödar ekosystemet, så dödar vi även oss själva, säger hon visar mig runt i det lilla naturreservat som hon och tio andra familjer driver.

Hon får medhåll från Vicente Lubrano Lavadera som arbetar som utbildare i agroekologi för organisationen Conamuri.

– De enda skadedjur som finns är storföretagen som hindrar oss från att producera och äta hälsosam mat, och staten som gynnar storföretagen, säger han och gestikulerar yvigt med händerna.

Vicente Lubrano Lavadera håller en utbildning i agroekologi på Conamuris innergård i Asuncion. Foto: Sori Lundqvist

Som en del av det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesinas latinamerikanska del Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (Cloc), förespråkar Conamuri ett småskaligt diversifierat jordbruk, som tar hänsyn till lokala variationer och sätter människors lokala konsumtion före export och deras arbete fokuserar mycket på att utbilda unga småbrukare i att odla utan gifter och att värdesätta sin livsstil, sitt arbete och sina traditionella kunskaper.

Conamuri utbildar småbrukares i samhället Laguna i Alto Paraná om sina rättigheter. Foto: Sori Lundqvist

– Det är ett viktigt arbete eftersom fienden [de multinationella jordbruksföretagen] vill få oss att tro att vår kunskap och vårt arbete inte är värdefullt – ett sätt att få oss än mer beroende av deras produkter, säger Belén Romero.

Sori Lundqvist
Latinamerikagrupperna

Taggar

Försörjning Global ekonomi
Annons