av Naturskyddsföreningen

Mot klimatorättvisor och miljörasism i Sydafrika

Organisationen Earthlife Africa jobbar för en rättvis och miljövänlig energipolitik i Sydafrika. De som drabbas hårdast av klimatförändringarna är fattiga människor, människor som inte har orsakat problemen, menar Tristen Taylor från Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation i Sydafrika.

Nu klimatmaxar Tristen Taylor från vår samarbetsorganisation Earthlife Africa i Sydafrika. Enligt Tristen är fattiga i Sydafrika bland dem som lättast kan förstå att klimatförändringarna sker här och nu, och de är redo att göra vad de kan. Foto: Agneta Nilsson
Reportage

Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Earthlife Africa jobbar för en rättvis och miljövänlig energipolitik i Sydafrika. Landets stora kolindustri orsakar många miljöproblem och bidrar också till stora koldioxidutsläpp. Samtidigt är den sociala situationen allvarlig för många i landet, och klyftorna mellan fattig och rik tillhör de största i världen. 26 procent av befolkningen lever på under 2 dollar om dagen och 9 procent lever i extrem fattigdom.

– Jag har pratat i skolor, i kyrkor, i slumområden och i rika områden om klimatförändringar. Det är de människor som lever i fattigdom som förstår bäst. De vet vad torka och oförutsägbart väder verkligen innebär: vattenbrist, dåliga skördar, svält, plötsliga översvämningar och malariautbrott, säger Tristen Taylor från Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Earthlife Africa.

Klimaträttvisa är ett centralt begrepp för organisationens arbete.

– De som drabbas hårdast av klimatförändringarna i världen är också de som bidragit minst till problemen. Det, och viljan att synliggöra och göra något åt det, är centralt i begreppet klimaträttvisa, berättar Tristen Taylor.

Det finns en form av inbyggd miljörasism i det sydafrikanska samhället. Hur du påverkas av miljökatastrofer och föroreningar beror på var du bor, och det i sin tur beror på din hudfärg eller hur mycket pengar du har. Många miljöproblem också är sociala problem, och därför behöver vi även lösa de sociala problemen för att komma åt miljöproblemen, menar Tristen Taylor.

– Industrierna ligger ofta i de fattigas område, där det är nära till billig arbetskraft. Det innebär att det också är de människor som är fattiga som drabbas hårdast av föroreningarna. De rika bor längre bort från industrierna, de lever sina liv uppströms och på platser dit de förorenade vindarna inte blåser, där de inte nås av föroreningarna.

Sydafrika bland världens största utsläppare av koldioxid

Sydafrikas kolindustrin ger enorma utsläpp av koldioxid, och har lett till att Sydafrika är den 12:e största utsläpparen av koldioxid i världen. Sydafrika ensamt står för nästan hälften av alla koldioxidutsläpp i Afrika. Landets gruvindustri, som exporterar guld, diamanter och platina, slukar enorma mängder energi, energi som kommer från landets kolkraftverk. Sydafrika är bland världens största producenter och konsumenter av kol.

Elektriciteten är framför allt avsedd för gruvindustrin. Långt ifrån alla innevånare har råd att använda elektricitet till mer än belysning. Omkring 20 procent av befolkningen har inte ens tillgång till el.

Sydafrikas storstäder har idag lika dålig luft som vissa storstäder i Kina. Den stora kolbrytningen leder också till enorma föroreningar av vatten.

– Spillvattnet från övergivna gruvor är lika surt som från bilbatterier, och det läcker hela tiden ut ur gruvorna ut i omgivningen. Hela sjöar och vattendrag i sådana områden är helt döda, inget kan leva där.

– Men att använda kärnkraft är en falsk lösning på klimatproblemen. Utvecklingen av kärnkraft tar enorma resurser i anspråk. Inget blir kvar till att utveckla hållbara lösningar och lösa sociala problem, säger Tristen Taylor.

Sydafrikas torka kan förvärras av klimatförändringar

Om klimatförändringarna inte hejdas spår Tristen Taylor att det kommer att bli problem med hunger i Sydafrika om 40-50 år. De nuvarande jordbruksområdena kommer att bli torra, en förändring som redan har påbörjats. Längre norrut i landet, dit jordbruket borde flytta, är marken redan förstörd och förgiftad av kolgruvorna. Samtidigt har Sydafrika har en ung och snabbt växande befolkning på 54 miljoner invånare.

– Vi behöver se framåt, och lösa morgondagens problem, inte bara dagens. Samhället behöver förändras i grunden och baseras på hållbara lösningar, säger Tristen Taylor allvarligt.

”Women are the backbone of the struggle, against apartheid as well as against climate change”

Det är de fattiga som bäst förstår vad klimatförändringar innebär. Och bland de fattiga är det kvinnorna som är mest utsatta. Kvinnorna i Sydafrika har alltid varit centrala i kampen mot rasism, och de är lika viktiga i kampen mot klimatförändringar och för en bättre miljö. En majoritet av organisationen Earthlife Africas medlemmar är kvinnor.

Organisationen har startat Women Energy Climate Forum, som ses två gånger i veckan och tillsammans bestämmer om gemensamma aktioner. De anordnar demonstrationer och besöker politiker och beslutsfattare för att kräva en rättvis och miljövänlig energipolitik i Sydafrika.

Klimatförhandlingarna i Paris

Earthlife Africa kommer att vara med på klimatmötet i Paris för att öka trycket på beslutsfattarna och för att rapportera hem vad som händer och öka den politiska viljan hemma i Sydafrika.

– Det skulle betyda väldigt mycket om Sverige går före och visar vägen och siktar på att bli fossilfritt till år 2030. Att ni visar att det är möjligt, att en sådan omställning till och med kan ha positiva effekter. Klimathuset som Naturskyddsföreningen anordnade var det mest positiva klimatmöte jag har varit på, och tro mig, jag har varit på många!

– Det är viktigt att Naturskyddsföreningen sätter press på Sveriges politiker inför klimatförhandlingarna. Precis som vi kämpar för att öka medvetandet hos politikerna i Sydafrika. När vi ser er kamp ser vi vår egen kamp och vi hoppas att ni känner igen er i vår.

Tristen Taylor hoppas på ett bindande avtal som håller oss inom två graders uppvärmning. Politikerna får inte längre tänka kortsiktigt, de måste ta ansvar för världens överlevnad på lång sikt.

– Det är livsviktigt att göra något åt klimatförändringarna, men vi får inte glömma att lösa sociala frågor lokalt och globalt. En verklig förändring behövs!

Annons