Världen av Läkare Utan Gränser

De bryter språkliga och kulturella barriärer

Kulturtolken Sanna berättar om våra psykosociala aktiviteter för tre kvinnor från Syrien och Irak på ett asylboende. Foto: Karin Ekholm/Läkare Utan Gränser.

Kulturtolkar spelar en nyckelroll i vårt arbete med psykisk hälsa hos asylsökande. Med kulturtolkarnas hjälp kan våra rådgivare lättare förmedla det psykosociala stöd som hjälper asylsökande att utstå en livssituation präglad av ovisshet och oro.

Men vad är då egentligen en kulturtolk? Det handlar om mer än bara att översätta från ett språk till ett annat. Kulturtolken delar språklig och kulturell bakgrund med asylsökande och fungerar som ett stöd i de svårigheter de asylsökande möter i det svenska samhället.

"Jag ser deras historier som en film framför mina ögon", Masoud, kulturtolk.

Masoud kommer ursprungligen från Afghanistan och har jobbat som kulturtolk för daritalande i vårt projekt. Hans bakgrund gör det lättare för honom att relatera till de asylsökandes berättelser.

– Deras historier blir som en film som spelas upp framför mina ögon. Eftersom att jag har bott i Afghanistan kan jag se framför mig vad de har varit med om.

Länk till det svenska samhället

Asylsökande har oftast svåra upplevelser i bagaget men ovissheten och sysslolösheten i Sverige påverkar också den psykiska hälsan negativt. Även om många vill lära sig svenska och komma in bättre i samhället är det svårare att få tillgång till lektioner förrän man har fått uppehållstillstånd.

Utan att kunna språket är det svårt för dem att få den hjälp de har rätt till när de mår dåligt. Att få möjligheten att prata med någon på sitt eget språk, som förstår vad man har varit med om, underlättar samtalet med rådgivaren. Kulturtolken kan även sedan hjälpa vidare i att förklara hur det svenska systemet fungerar.

Kulturtolkarna Basel och Sanna pratar med Khaldoun Al Ali, som flytt Syrien med sin dotter Nawar.

Trygghet i ovissheten

I samtalen med våra psykosociala rådgivare har kulturtolken suttit med för att hjälpa asylsökande att förmedla sina tankar och känslor. Men kommunikation ligger också mycket i det vi inte uttrycker i ord. Kulturtolkar kan lättare fånga upp icke-verbala signaler som annars gått förlorade.

"Att bara lyssna hjälper mer än man tror", Basel, kulturtolk.

Basel har jobbat som kulturtolk för arabisktalande i vårt projekt.

– Det största problemet för dem jag träffat är om de ska få stanna i Sverige eller inte och det kan vi ju förstås inte påverka. Men det hjälper mer än vad man tror att bara lyssna. Att ge människor möjligheten att prata av sig om sina problem, att finnas där. Basel minns särskilt en man från Irak.

– Han kidnappades och torterades av IS. Till slut lyckades han fly och tog sig till Sverige. Nu har han väntat två år och har fortfarande inte fått något besked om sin framtid, det har varit väldigt tufft för honom. Vi hade många samtal med honom. Han upprepade många gånger hur mycket det hjälpte honom att vi fanns där och lyssnade på honom.

Att bryta stigma

I de flesta kulturer är psykisk ohälsa tabubelagt.

– Många vet inte vad ett stödsamtal eller samtalsterapi innebär. I mitt hemland är det inte vanligt att man vänder sig till en psykolog. Om du har psykisk ohälsa så är du ”crazy”, berättar Masoud.

För kulturtolkarna har det därför varit viktigt att ha tålamod och bygga förtroende så att människor vågar öppna upp sig och berätta om sina tankar och känslor. Detta är något som både Masoud och Basel jobbat mycket med under det gångna året.

– Det tar tid för dem att öppna sig. Men när de väl gör det så börjar de berätta om allting. Då gör vi förstås allt vi kan för att hjälpa dem, avslutar Basel.

Kulturtolken Masoud hälsar på några av de asylsökande i Skaraborg.

Vårt arbete med psykisk hälsa

Läkare Utan Gränser driver projekt för att främja psykisk hälsa hos asylsökande i länder som Grekland, Italien och Jordanien. Från september 2016 till augusti 2017 har vi även drivit ett projekt för asylsökande i Sverige, där vi erbjudit psykosocialt stöd till över 550 asylsökande i Skaraborgs län.

Målet med projektet har varit att inspirera svenska vårdaktörer, kommuner och civilsamhället att förbättra stödet till asylsökande. I januari lanserar vi en rapport med slutsatser och rekommendationer från projektet.

Taggar

Flykt & migration