Nyhet av Studiefrämjandet

Vilken engagemangstyp är du?

Är du en människokännare, teoretiker, fixare eller aktivist? Känns rutorna för trånga, ingen fara, det är bara att mixa dig fram till din personlighet. Det viktiga är att inte ställa sig vid sidan av!

Ingen kan göra allt men alla kan göra något, är ett klassiskt uttryck. Det gäller i allra högsta grad när vi pratar Agenda 2030. Men vad ska du göra? Det är väl smart att börja där lusten är störst.

1. Människokännaren
 

Du går igång på människors värderingar och beteenden. Ta det kontroversiella begreppet ”klimatångest”. Överdriven hysteri eller en realitet som kan förlama en hel generation? Du kanske inte har svaret, men vrider och vänder gärna på frågan, helst många gånger! Det kan verka futtigt att bry sig om vad den lilla människan tänker och gör. Men fråga vilken reklamguru som helst, det är med kunskap om vad som styr våra beteenden som all påverkan börjar. Se bara till att tänkandet inte stannar i din hjärna. Prata gärna med andra, varför inte med en praktiker eller aktivist?

2. Teoretikern
 

Den som sätter sig in i de globala målen (och det gör säkert du teoretiker) inser snabbt att bakom Agenda 2030 ligger ett enträget arbete, där horder av människor förhandlat och kompromissat i åratal. Teoretikern har samhällsperspektivet i åtanke, med en vilja att göra världen bättre. Ditt engagemang behöver givetvis inte börja i FN eller handla om politik, utan om något mer avgränsat, men inte mindre viktigt. Vi har all anledning att tacka teoretikerna och forskarna. Deras innovationer för hållbar energiförsörjning, bättre läkemedel eller smartare byggande behövs nu mer än någonsin.

3. Fixaren
 

I det här fältet rör du dig på den vardagspraktiska nivån. Mera verkstad och mindre snack, är ett uttryck som passar dig. Du startar loppis med dina grannar, installerar solpaneler på taket eller överraskar vännerna med trerätters veganmiddag. Ditt praktiska sinnelag gör dig öppen för nya idéer, som direkt ska testas i praktiken. Hellre en handbok än en teoretisk avhandling, med andra ord. Du har en poäng i att stora förändringar ofta börjar i det lilla, och att konkret handling är ett botemedel mot uppgivenhet och pessimism. Visst kan du även bry dig om de stora sammanhangen, men helst inte för länge.

4. Aktivisten
 

Aktivistens metoder kan växla, men ditt mål är alltid större än den privata sfären. Greta Thunbergs skolstrejk är ett lysande exempel. Du vill förändra sakernas tillstånd, men är för otålig för segslitna förhandlingar. Bland aktivisterna hittar vi våghalsiga världsförbätt- rare som inte drar sig civil olydighet. Här finns också den mer stillsamma sorten, som protesterar mot nedlagda byskolor och skyddar naturreservat. Ibland når aktivisterna framgång, ibland inte. Att bejaka sitt aktivistiska jag har i alla fall en poäng: Du stärker din och omgivningens tro på att förändring är möjlig – och har ofta kul på vägen.
 

Starta en studiecirkel och lär er mer om klimat och hållbar utveckling. Kontakta oss på Studiefrämjandet!

Taggar

Agenda 2030 Klimat & miljö Mänskliga rättigheter
Annons