De delar ut flygblad på skolgården, sätter upp klistermärken och affischerar. Och en dag i vintras dök Nordiska motståndsrörelsen (NMR) upp med knallskott och megafon på högstadieskolan Lorensberga i Ludvika. De rullade upp sin banderoll precis utanför skolans område och ropade i megafonen att skolans personal var folkförrädare som ljög för eleverna.

– Det var en absurd situation. Även om vi var mentalt förberedda på att det kunde hända kändes det overkligt, säger rektor Göran Törnqvist.

Hela händelsen filmades av NMR och efteråt publicerades klippet på internet. I filmen syns Göran Törnqvist när han går fram och försöker få med sig några ungdomar som verkar sympatisera med gruppen.

– Jag försökte få med dem tillbaka in i skolan, men det gick inte och det fick jag acceptera, säger han. Han betonar att det rörde sig om fyra elever av 400.

Skolan behöver ta sitt ansvar

Skolan är ingen offentlig plats utan det är rektorn som bestämmer vem som får vistas på området. Det kände NMR-gruppen i Ludvika väl till, menar Göran Törnqvist.

– De hade tåspetsarna mot gränsen. De visste precis vad de gjorde, säger han.

I höst åker han och skolans vice rektor ut på en föreläsningsturné för att dela med sig av sina erfarenheter till annan skolpersonal. Det är många rektorer som har hört av sig och bett om tips på hur man kan agera om NMR kommer. Det viktigaste är att förbereda sig mentalt på att det kan hända, tror Göran Törnqvist.

– Se till att ha tydliga rutiner för vem som ska göra vad, säger han.
För egen del tyckte han att det kändes självklart att gå ut och möta gruppen, särskilt eftersom vissa elever hade gått fram till dem.

– Vi har ju ansvar för ungarna. Jag skulle göra samma sak igen och igen och igen, säger han.

Känner stort stöd

NMR har ett starkt fäste i Ludvika och en politiker har kuppat sig in i kommunfullmäktige via Sverigedemokraterna, men det finns också en stark antirasistisk rörelse i kommunen. Efter manifestationen utanför skolan har samhället slutit upp mot nazismen på ett nytt sätt, upplever Göran Törnqvist. Han känner att han har ett starkt stöd, inte minst från kommunens säkerhetsavdelning – och det är viktigt. Även om det direkt efter manifestationen fanns en stor oro hos skolpersonalen tycker han att de, som skola, har gått stärkta ur händelsen.

– Vi knöts samman och bestämde oss för att inte låta oss skrämmas, säger han.
Han berättar att de redan tidigare bedrev ett aktivt arbete mot rasism, men att det nu har trappats upp ytterligare.

– Framför allt vill vi bli riktigt vassa på att bemöta elever som dras till nazistiska eller rasistiska organisationer. Det är viktigt att inte stöta bort dem. Vi ska låta dem tala till punkt och inte tysta ner dem, samtidigt som vi ska vara tydliga med att det i skolan är skolans värdegrund som gäller.

Även på FN-Skolor

Svenska FN-förbundet har ett samarbete med 39 gymnasieskolor runt om i Sverige, som certifieras som FN-skolor. Att nazistiska grupperingar blir allt mer synliga på skolgårdar är något som även FN-skolor fått erfara, berättar Hanna Svanberg i FN-förbundets skolteam.

– Vi arbetar aktivt med att stötta skolorna i deras värdegrundsarbete för att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. Bland annat har vi tagit fram metodmaterialet Konsten att inkludera där vi samlat berättelser från lärare och elever om hur de mött intolerans och hur de arbetar för mångfald och icke-diskriminering.

– Vi erbjuder även föreläsningar med personer som hoppat av från nazistiska rörelser. Föreläsningarna skapar en grund för viktiga diskussioner om rasism, diskriminering och demokrati, säger hon.

Charlie Olofsson
frilansjournalist

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3 2018).