av Svenska Läkare mot Kärnvapen

Valguide för kärnvapenpolitik 2018

Kärnvapenhotet är en fråga som idag sällan kommer upp på den politiska dagordningen i Sverige. Därför har vi ställt två frågor till riksdagspartierna om hur de ställer sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen och hur de aktivt kommer att arbeta för nedrustning.

Nyhet

Kärnvapen har använts två gånger i krig, när USA bombade de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 1945. Konsekvenserna var förödande och närmare 200 000 människor dog. Om ett kärnvapen skulle användas idag skulle de humanitära konsekvenserna bli katastrofala och ingen beredskap finnas tillgänglig. Kärnvapen är det mest inhumana och urskillningslösa vapen som människan någonsin skapat. I stället för att nedrusta så moderniserar samtliga kärnvapenstater sina arsenaler och tusentals kärnvapen står redo att avfyras inom loppet av några minuter.

Kärnvapenhotet är en fråga som idag sällan kommer upp på den politiska dagordningen i Sverige. Därför har vi ställt två frågor till riksdagspartierna om hur de ställer sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen och hur de aktivt kommer att arbeta för nedrustning.

Den 7 juli 2017 antogs ett globalt förbud mot kärnvapen i FN, FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen,och i september samma år öppnade avtalet för signaturer. Sverige står i dagsläget utanför avtalet och regeringen har tillsatt en utredning i frågan. Kärnvapenkonventionen innebär att de stater som ansluter sig bland annat lovar att inte skaffa, testa, äga eller utveckla kärnvapen. Denna nya konvention är en uppföljning på och kompletterar tidigare internationella avtal som reglerar kärnvapen.

Med ett förbud mot kärnvapen ökar normen mot dessa vapen och det blir alltmer otänkbart att använda och att hota om att använda kärnvapen. Kärnvapenspridning förhindras därmed eftersom kärnvapen inte längre ses som attraktiva vapen och deras status minskar. Ju fler stater som ansluter sig till kärnvapenförbudet, desto starkare blir trycket på kärnvapenstaterna att följa avtalet och nedrusta. Internationell rätt har en normbyggande effekt som påverkar alla världens länder, även de som inte är med i det aktuella avtalet. Andra förbudsavtal har tydligt visat att både demokratier och icke-demokratier påverkas av den internationella rätten och dess normbyggande effekt.

Vad säger ditt parti?

Ska Sverige skriva under och ratificera FN:s kärnvapenkonvention?

Socialdemokraterna: Kanske
Moderaterna: Nej
Miljöpartiet: Ja
Liberalerna: Nej
Kristdemokraterna: Nej
Vänsterpartiet: Ja
Centerpartiet: Nej
Sverigedemokraterna: Nej

Läs partiernas utförliga svar och förslag på lösningar

Om FN:s kärnvapenkonvention

Enligt en rapport från Harvard Law School finns det inget i avtalet som hindrar en stat från att träda in i en militärallians med en kärnvapenstat, så länge som statens deltagande i alliansen på inget sätt involverar stöd till kärnvapen eller strider mot de aktiviteter som är förbjudna i avtalet. Sverige deltar idag inte i några övningar som inbegriper kärnvapen och ingår inte under något kärnvapenparaply. 

Sverige har anslutit sig till andra avtal som förbjuder särskilda vapentyper. Inga av Sveriges samarbeten har påverkats av vårt deltagande och engagemang i dessa förbudsavtal, trots att flera av flera av våra samarbetsländer valt att ännu stå utanför avtalen.

FN:s kärnvapenkonvention innefattas av samma garantier som icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT), som ska säkerställa att länder som ingår i förbudet inte skaffar kärnvapen. Avtalet går till och med längre än NPT, genom att staterna är skyldiga att åtminstone behålla sina åtaganden, till skillnad från i NPT, där dessa åtaganden är frivilliga.

Kärnvapenkonventionen uppfyller och förstärker icke-spridningsavtalet och dess sjätte artikel, som innebär att staterna är förpliktigade att förhandla om fullständig avrustning. Kärnvapenstaterna har inte fullföljt dessa åtaganden och de utmanar därmed icke-spridningsavtalet.

Idag anses det inte tillåtet att föra in kärnvapen på svenskt territorium. Detta har klargjorts av försvarsminister Peter Hultqvist vid flera tillfällen och det har inte hindrat några militära samarbeten hittills. Flera Nato-medlemmar har också nationella förbud mot kärnvapen på det egna territoriet, där bilaterala avtal skrivits gällande hur kärnvapen ska hanteras.

Annons