av Naturskyddsföreningen

Urfolk skyddar världens biologiska mångfald och klimat

Där urfolk bor finns också 80 procent av världens biologiska mångfald. Dessa marker stabiliserar jordens klimat genom att lagra nästan 300 miljarder ton kol – motsvarande 33 gånger de globala energiutsläppen under 2017. De är också livsviktiga för att skydda den artrikedom som hela mänskligheten är beroende av.

Att stärka urfolks rättigheter till mark skulle innebära ett ökat skydd för världens tropiska regnskogar med deras rika biologiska mångfald och förmåga att stabilisera jordens klimat, något som vi och alla andra arter är beroende av för vår överlevnad. Foto: Getty Images
Nyhet

De landområden som urfolk har rätt till omfattar över 25 procent av världens landyta, men innehåller så mycket som 80 procent av världens biologiska mångfald, enligt Världsbanken. Detta trots att urfolk utgör mindre än fem procent av världens befolkning.

– För många av oss är marken en del av vem vi är. Vi vet hur vi ska läsa av floderna, träden, djurens beteenden. Vi förstår hur vi ska använda våra skogar hållbart samtidigt som vi behåller dem intakta för mat och skydd åt framtida generationer. Speciellt kvinnorna från urfolk och lokalsamhällen spelar en nyckelroll i att förvalta och bevara gemensamma resurser, säger Joan Carling, tidigare Generalsekreterare för Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Asia Indigenous Peoples Pact (AIPP) och medlem av FN:s permanenta forum för ursprungsfolk.

På väg att fånga fisk i Kerumutan regnskog på Sumatra, Indonesien, där regnskogen och dess fantastiska artrikedom hotas av palmoljeplantager. Foto: Ulet Ifansasti/Getty Images.

Den biologiska mångfalden i områden som förvaltas av urfolk och lokalsamhällen är bättre skyddad och minskar långsammare än i andra områden, enligt IPBES, FN:s expertpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ett viktigt perspektiv att lyfta då en miljon av världens arter är hotade och riskerar att utrotas.

– Utrotningen av arter och den globala uppvärmningen tillhör vår tids stora ödesfrågor. De är akuta och kräver radikala och snabba lösningar. Världens urfolk är viktiga partners i bevarandet av den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som vi är beroende av för att överleva. Tack vare dem och deras livsstil har mycket värdefull natur bevarats, säger Karin Lexén, Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Urfolkens skogar stabiliserar jordens klimat

Urfolk finns spridda över jordens alla klimat, från de tropiska urskogarna till Arktis vita vidder, men har laglig rätt till 11 procent av världens skogsmark. Mer än 60 miljoner människor är helt beroende av skogen för sin överlevnad. Det handlar framför allt om tropiska skogar i Asien, Afrika och Amerika.

Dessa skogar innehåller inte bara en stor del av världens växt- och djurarter, de är också intrikata ekosystem som spelar en stor roll i regleringen av jordens klimat. Något som är speciellt viktigt i ljuset av de globala klimatförändringar vi står inför.

– Urfolks marker lagrar nästan 300 miljarder ton kol – motsvarande 33 gånger de globala energiutsläppen under 2017, berättar Joan Carling.

Joan Carling belönades nyligen med FN:s Environment’s Champions of the Earth Award för sin livslånga kamp för.urfolks rättigheter, speciellt rätten till mark. Foto: Flickr.

Genom att stärka urfolks rättigheter till skog kan man alltså bidra till att hejda klimatförändringarna, menar World Resurces Institute i sin rapport Securing Rights, Combating Climate Change.

Urfolk hotas för att de skyddar livsviktig biologisk mångfald

Jordens urfolk skyddar naturen, men de är själva i fara. Urfolk är överrepresenterade i statisktiken över miljöförsvarare som mördats. De kan arresteras och dras inför rätta som kriminella när polis och myndigheter ställer sig på industrins sida i kampen om naturresurserna, trots de internationella överenskommelser som stärker urfolks rättigheter.

Adalton Akay, en av ledarna för Munduruku-folket i protest mot den damm som planeras på Tapajos-floden i Amazonas regnskog. En damm som skulle översvämma Munduruku-folkets byar och ödelägga deras fiskemarker. Foto:Mario Tama/Getty Images

– När vi urfolk tvingas bort från vår mark, förlorar vi inte bara våra hem. Vår värdighet – själva vår identitet – går också förlorad. Om vi gör motstånd kallas vi för kriminella och blir ibland till och med dödade. Varje år sätts ett nytt rekord för hur många av dem som försvarar sin rätt till mark som mördas. 2017 dödades över 200, och tusentals personer som tillhör urfolk tynar bort i fängelse. Vi kriminaliseras och mördas för att vi försvarar de resurser som hela mänskligheten förlitar sig på, säger Joan Carling.

Naturskyddsföreningen har länge uppmärksammat hoten mot miljöförsvarare och det krympande utrymmet för civilsamhället på många håll i världen. Demokrati och rättigheten att försvara naturen är något som ligger Karin Lexén varmt om hjärtat:

– Vår konsumtion och livsstil får inte innebära en rovdrift utan hänsyn till naturen och de urfolk och lokalsamhällen som sedan länge använder den utan att förstöra den. Vi har mycket att lära av urfolk och deras djupa kunskaper om den biologiska mångfalden och hur man lever hållbart. Naturen är en oumbärlig del av våra liv, det får vi aldrig glömma.

Annons