av Föreningen för Utvecklingsfrågor

Unga är inte bråkstakar – utan nyckelaktörer för fred

När unga organiserar sig för fred ses de ofta som bråkstakar, skriver LSU:s Emelie Weski. I USA har till exempel unga som protesterar mot vapenvåldet beskrivits som “radikaler med en historia av hot”.
Nyhet

Unga har en nyckelroll för att främja hållbar fred. Det slår FN-resolutioner fast. Nu måste Sverige prioritera ungas deltagande i fredsarbetet. Annars kommer länder som Saudiarabien, Ryssland och Kina använda ungdomsplattformen för att påverka det internationella säkerhetsläget, skriver Emelie Weski från LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.

Världen över fängslas och torteras unga fredsaktivister på grund av sin ålder. Så kallade “unga bråkmakare” får skylla sig själva och förvägras rätten till ett rättvist förfarande från polis och domstolar. Det visar LSU:s rapport Expanding space. Men unga faller inte bara offer för sina engagemang för fred. De är också måltavlor för rekrytering till terrorverksamhet och är kraftigt underrepresenterade i allt politiskt beslutsfattande.

År 2015 antogs Resolution 2250 om unga, fred och säkerhet av FN:s säkerhetsråd. Det är den första resolutionen som lyfter ett överskridande ungdomsfokus. Resolutionen tog fasta på att majoriteten av dem som befinner sig i väpnade konflikter är unga – därför måste unga vara en del av lösningen. Tilläggsresolutionen 2419 togs fram 2018 för att ytterligare förstärka fokus på ungas representation i konfliktlösning och i det förebyggande arbetet.

Resolutionerna erkänner unga som nyckelaktörer i fredsprocesser. Det är en viktig markör mot de länder där ungas organisering annars ses som ett hot och en grogrund för extremism som motverkar statens makt.

Unga ses som bråkmakare

Att resolutionerna finns på plats överhuvudtaget är en vinst. Men exempel på ungas utsatthet och hur ungdomsorganisationer används som brickor i säkerhetspolitiken är många. I Gaza och Västsahara finns det just nu unga freds- och självständighetsaktivister som fängslas och torteras utan rättsprocesser, i syfte att tysta dem. Ungas mänskliga rättigheter kränks med motiveringen att de varken är barn eller vuxna – utan just “unga bråkmakare”.

Även i USA finns samma syn på unga. 2018 marscherade 2 miljoner unga i protest mot vapenvåldet i USA. Den amerikanska vapenindustrin (NRA) lanserade dagarna innan en kampanj som beskrev protestanterna som “radikaler med en historia av hot, våldsamt språk och våldshandlingar“. En kampanj utan belägg. I intervjuer säger presidentkandidater, som exempelvis Marco Rubio och Rick Santorum, att unga inte borde be beslutsfattare att lösa deras problem.

I Europa nedmonteras så sakteliga ungdomsrörelsens landsråd. I Vitryssland förlorade The Belarusian National Youth Council (RADA) sin statliga och obligatoriska registrering 2006. I stället har regeringen skapat ett nytt, statligt godkänt landsråd. Och Europarådets generalsekreterare, Thorbjørn Jagland, meddelade i maj i år att ungdomsverksamheten tas bort från organisationens budget 2020/21. En del av en ekonomisk nödplan efter att Ryssland och Turkiet dragit tillbaka sin medfinansiering. Betalningen uteblev efter att ryska representanter nekats rösträtt i rådet till följd av Rysslands annektering av Krim 2014.

Sverige nedprioriterar ungas fredsarbete

Fem år har gått sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 2250. I maj 2020 uppmanas FN:s generalsekreterare att rapportera på genomförandet av de två resolutionerna. Ett genomförande som än så länge varit begränsat från svensk sida.

Resolution 2250 ska implementeras i alla länder och inte bara de som är del av väpnade konflikter. Trots det har Sverige förlagt implementeringen och rapporteringen av resolutionerna på myndigheter som framförallt ska bidra till fred i utlandet. Man menar att fredsbygget ska bedrivas någon annanstans och att resolutionerna saknar relevans för den svenska kontexten. Ett resultat av en nedprioritering av unga, fred och säkerhetsagendan.

Internationellt har svenskt ointresse lett till absurda motsägelser. Exempelvis är Saudiarabien en av de största finansiärerna av FN:s storgrupp för barn och unga. Med enda målsättning att underminera progressiva värden genom ett antal, inte så ungdomsvänliga, ungdomsdelegater till olika högnivåforum.

Länder som Kina och Ryssland använder å sin sida sina ungdomsrepresentanter för att bedriva så kallad “soft power” (mjuk makt). Bland annat blir de Facebook-vänner med andra unga och propagerar där berättelsen om deras ledare som allvetandes och tillräckligt demokratiska. Uttalandet från Rysslands president Putin om Greta Thunberg som en “manipulerad tonåring” ska bedömas i kontexten av 20 år av ryskt påverkansarbete och aktivt motstånd mot ungas organisering i Ryssland och globalt.

Världsläget kan sättas i gungning

Hur världens ledare talar om ungas rättigheter i väpnade konflikter – och om ungdomsrörelsen – får reella konsekvenser för unga fredsaktivister. Genom ett fåtal strategiska investeringar i ungdomsplattformen kan mänskliga rättigheter undermineras, fredlig demokratisk organisering stoppas i sin linda och världsläget sättas i gungning.

Ungas organisering ses i nuläget som lågt hängande frukt för den som vill undergräva demokrati och påverka det internationella säkerhetsläget. Om inte länder som Sverige tar ansvar för ung-perspektivet i säkerhetspolitiken finns det tydliga indikatorer på att andra mindre demokratiskt inställda stater är villiga att utnyttja de plattformar som vi valt att nedprioritera.

Freden är en glidande skala mellan två ytterligheter. Från frihet från våld och frihet att organisera sig demokratiskt, till auktoritära regimer och krig. Och ungas organisering är särskilt utsatt även vid små förskjutningar på skalan.

En svensk satsning på resolution 2250 ska ses som en möjlighet för svensk säkerhetspolitik att använda ungas organisering i Sverige och världen som en hälsobarometer. Ungas organisering talar om hur det egentligen står till med demokratin och freden. Det är dags att Sverige inser värdet av ungdomsrörelsens medverkan i fredsbygget och säkerhetspolitiken. Så att unga kan fortsätta organisera sig för fred och internationell stabilitet. I både goda tider och dåliga tider.

Emelie Weski, vice ordförande för LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer. LSU 

Taggar

Krig & fred
Annons