Förra veckan släppte 19 civilsamhällesorganisationer rapporten ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?”. Rapporten granskar politiken och dess genomslag under det gångna året. Den visar bland annat att Sveriges feministiska utrikespolitik varit betydelsefull för kvinnors och flickors rättigheter i stora delar av världen. Däremot har regeringens agerande på två områden direkt motverkat den feministiska utrikespolitiken: migration och vapenexport. Varför denna inkonsekvens? Organisationerna bakom rapporten uppmanar hela regeringen att ta ägarskap för den feministiska utrikespolitiken!

Vi befinner oss i en tid då Sveriges snart tre år gamla feministiska utrikespolitik är viktigare än någonsin. Under det gångna året har det skett flera stora bakslag för kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter globalt, till exempel återinförandet av the Global Gag Rule. Ett beslut som innebär att stora delar av USA:s bistånd till mödrahälsa fryser inne och förväntas resultera i 2,1 miljoner fler osäkra aborter och 20 000 fler fall av mödradödlighet.

När återinförandet av the Global Gag Rule blev känt var Sveriges regering, med sin uttalade feministiska utrikespolitik, tydlig i sin kritik mot beslutet. Sverige tog också ledarskap för att bygga ett globalt finansiellt och politiskt partnerskap för kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter och täcka upp bortfallet av USA:s bistånd. Detta är ett tydligt exempel på hur Sveriges feministiska utrikespolitik gör stor skillnad för kvinnors och flickors rättigheter.

Ett annat positivt exempel som vår rapport synliggör är Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd. Under sin månad som ordförande bjöd Sverige in kvinnorättsorganisationer från Somalia och Nigeria att tala inför rådet. Därmed förbättrades underlaget till rådsbeslut om insatser i dessa länder. Det kan låta som en liten sak, men att ge kvinnorättaktivister en röst i rådet är ett stort ställningstagande och långt ifrån okontroversiellt.

Sverige arbetar även aktivt för att föra det globala jämställdhetsarbetet framåt genom det långsiktiga biståndet. Under de senaste åren har regeringen till exempel ökat sitt stöd till sociala trygghetssystem i en rad afrikanska länder. Sociala trygghetssystem, såsom offentlig barnomsorg, äldreomsorg eller föräldraförsäkring har varit en självklar del av vårt eget jämställdhetsarbete i Sverige och kan naturligtvis vara avgörande för kvinnors ekonomiska egenmakt även i andra länder.

Kort och gott – när Sveriges feministiska utrikespolitik genomförs bidrar den på ett konkret sätt till ökad jämställdhet och att kvinnors och flickors rättigheter stärks. Samtidigt visar vår granskning att regeringen motarbetar sin egen feministiska utrikespolitik på två områden: Sveriges vapenexport och migrationspolitiken. Inkonsekvensen mellan de olika politikområden a gör att vi undrar om hela regeringen tar ansvar för den feministiska politiken.

Concord Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp som står bakom rapporten ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik – 2017?”

Lena Ag generalsekreterare Kvinna till Kvinna

Gabi Björsson generalsekreterare Afrikagrupperna

Elisabeth Dahlin generalsekreterare Rädda Barnen

Lena Ekroth styrelseordförande PRO Global

Mariann Eriksson generalsekreterare Plan International Sverige

Birgitta Göranson Iliste verksamhetsledare Svalorna Indien Bangladesh

Elin Hedkvist ordförande Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)

Agnes Hellström ordförande på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen

Magnus Kolsjö vice ordförande RFSL

Hans Linde ordförande RFSU

Niclas Lindgren direktor PMU

Luis Lineo orförande MÄN

Erik Lysén chef Svenska kyrkans internationella arbete

Tiina Nummi-Södergren generalsekreterare My Right

Anneli Rogeman vd, We Effect

Annika Schabbauer kanslichef Operation 1325

Ann Svensén generalsekreterare Individuell Människohjälp (IM)