nyhet av Läkare Utan Gränser

Sexuellt och familjevåld vanligt i Papua Nya Guinea

En av våra patienter på familjestödcentret i Port Moresby. Foto: Yann Libessart
Tillsammans med det lokala hälsoministeriet i Papua Nya Guinea behandlar vi överlevande efter sexuellt våld och våld inom familjen och utbildar sjukvårdspersonal i hur man bemöter dem som drabbats.

– Min 10-åriga dotter bestämde sig för att följa efter mig när jag åkte för att hälsa på en vän på sjukhuset. Hon rymde från min syster och tog sig ombord på en buss. Men hon hittade inte mig. Istället fick jag ett samtal från polisen som sa att hon förts bort och våldtagits av en främling. Jag kunde inte sluta gråta. Det förstörde mitt liv när jag var 21 år och nu hade det även hänt min dotter.

Betty* är en av de patienter som söker vård på familjestödcentret på Port Moresby allmänna sjukhus som är det största sjukhuset i Papua Nya Guinea. För två månader sedan behandlade våra team hennes dotter akut efter övergreppet. Nu får både mor och dotter psykologisk hjälp för våldtäkter som skett med nästan 15 års skillnad.

 – De medicinska akutbehoven av våld tas ofta om hand. Behandling för att motverka hivsmitta behöver påbörjas inom 72 timmar efter en våldtäkt, säger Elisabeth Bijtelaar, landchef i Papua Nya Guinea.

 – Vårt första fokus är att omedelbart förse patienten med grundläggande medicinsk hjälp; att behandla sår och akuta skador, psykologisk första hjälpen, förhindra spridning av sexuellt överförbara sjukdomar, vaccinera mot hepatit B och stelkramp och akutpreventivmedel för att undvika ofrivilliga graviditeter, fortsätter Elisabeth Bijtelaar.

 

Utbildar personal

Sexuellt våld och våld inom familjen, främst mot kvinnor och barn, är väldigt vanligt i Papua Nya Guinea. Förra november var Läkare Utan Gränser med och sponsrade en konferens som för första gången förde samman statliga och icke-statliga aktörer som arbetar med det medicinska, lagar och rättsystem och skyddssystem på området. Syftet var att bidra till ett heltäckande sätt att hjälpa överlevande av sexuellt och familjevåld i Papua Nya Guinea. Bland annat diskuterade deltagarna försök att förbättra dagens system och utvidga bildandet av familjestödscenter i provinser där inte det finns. Läkare Utan Gränser åtog sig att stötta arbetet genom att utbilda sjuksköterskor, vilket har påbörjats i Maprik och Port Moresby.

2010 bestämde sig Raymond Pohonai som driver hälsoprogrammet för att starta ett familjestödscenter på Mapriks distriktssjukhus:

 – Det var väldigt svårt. De flesta av våra anställda visste inte hur de skulle hjälpa de överlevande innan Läkare Utan Gränser kom dit.

Sjuksköterskan Elizabeth Baga instämmer:

 – I början arbetade jag som i blindo och visste inte vad jag skulle göra med patienterna. Vi saknade många specifika mediciner. Nu skulle jag känna mig lugn med att driva centret självständigt om vi fick mer resurser från hälsoministeriet.

 

Information en viktig del

Våra team besöker marknader för att informera invånarna om den hjälp vi erbjuder och för att betona vikten för överlevande av familje- och sexuellt våld att få hjälp tidigt.

 – Våld är inte ett nytt problem i Papua Nya Guinea. Jag såg hur mina fastrar, mostrar och kusiner utsattes för det, utan att få vare sig fysik eller emotionell hjälp. Sedan vi inledde projektet för att öka medvetenheten, så vet numera kvinnor att de ska gå till familjestödcentret, förklarar Marilyn Yull, som arbetar med den uppsökande verksamheten.

Hennes kollega Dixon Lay fyller i:

 – Den malenesiska kulturen hävdar att män är överlägsna kvinnor och att män kan bestämma över kvinnorna. Men saker och ting förändras. Jag tänker annorlunda. Jag vill vara en förebild för män och pojkar.

Nära 20 000 patienter har behandlats i Papua Nya Guinea sedan 2007 och Läkare Utan Gränser bistår med en insats som försöker mildra de allvarliga medicinska konsekvenser som ofta hör ihop med sexuellt och familjevåld. Men roten till problemet är svår att komma åt och finns bortom det medicinska.

 – Många män vill skaffa sig minst två till tre fruar och förväntar sig att de ska stanna hemma för att ta hand om barnen och grisarna. Jag kom på min man med att ha inlett en relation med annan kvinna och jag försökte hindra honom. Han sparkade mig och gav mig en blåtira, berättar Nerty.

 

”Våldtäkt inte deras fel”

Tessi Soy är ansvarig för socialtjänsten på Port Moresby allmänna sjukhus och berättar om en stor oro:

 – Det som verkligen skrämmer mig är de unga överlevande av sexuellt våld. Flickor behöver få höra att våldtäkten inte är deras fel, att de kan bli den de vill vara och känna sig säkra. Även föräldrarna genomgår en tuff tid efter att deras barn utsatts. Fäder vill ofta döda någon, så vi försöker övertyga dem om att använda rättssystemet. Vi behöver verkligen skapa en medvetenhet för att skydda våra barn.

*Fingerat namn

Taggar

Jämställdhet Hälsa