3,3 miljarder kronor mindre i bistånd?

Våra beräkningar baserade på regeringens ekonomiska vårproposition och konjunkturinstitutets senaste prognoser visar att nedgången i ekonomin kan innebära att Sveriges bistånd år 2021 minskar med 1,3-3,3 miljarder kronor. Detta jämfört med 2019, då Sveriges totala bistånd var 51 miljarder kronor. Osäkerheten är dock mycket stor i prognoserna eftersom coronakrisens utveckling och ekonomiska effekter är svåra att förutsäga. Minskningen på 3,3 miljarder kronor bygger på regeringens scenario för en djupare och längre kris, och en minskning med 1,3 miljarder bygger på konjunkturinstitutets prognos från den 29 april. Under den senaste månaden har prognosen försämrats markant, och det finns en risk att den fortsätter göra det.

Att biståndet riskerar att minska när det behövs som mest är något som oroar mig djupt. - Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

– Coronakrisen slår fruktansvärt hårt mot barn. Enligt våra beräkningar kommer mer än 30 miljoner barn falla ner i extrem fattigdom bara i Afrika söder om Sahara och miljoner barn riskerar att dö i olika behandlingsbara sjukdomar när otillräckliga sjukvårdssystem översvämmas av covid-19-sjuka. Att biståndet riskerar att minska när det behövs som mest är något som oroar mig djupt, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Risk för stora minskningar även från andra biståndsgivare

Den befarade minskningen på grund av nedgången i ekonomin är inte unik för svenskt bistånd. Den kan innebära att höginkomstländernas totala internationella bistånd minskar med hela 11 miljarder USD under 2021, även om samma andel av BNI ges i bistånd. Den totala minskningen riskerar att bli ännu större om vissa höginkomstländer av ekonomiska skäl beslutar att minska sitt internationella stöd ytterligare, trots de dramatiskt ökade behoven i låginkomstländer.

Enorma ekonomiska och sociala behov

De ekonomiska konsekvenserna av pandemin är enorma för låginkomstländer. Råvarupriser har störtdykt och internationella investeringar har försvunnit. Både turismintäkter och remitteringar från personer som har migrerat till utlandet har minskat kraftigt. Detta samtidigt som behoven av att satsa på akuta hjälpinsatser, uppbyggnad av hälsosystem och tillgång till social trygghet aldrig varit större. Människor som arbetar i den informella sektorn har drabbats särskilt hårt av förlorad försörjning.

Vi lever i en extraordinär tid, och internationell solidaritet har kanske aldrig varit viktigare. - Erik Lysell, chef på Act Svenska Kyrkan.

– Vi lever i en extraordinär tid, och internationell solidaritet har kanske aldrig varit viktigare. Fattigdom och hunger ökar dramatiskt, främst i länder som saknar trygghetssystem som hindrar människor att hamna i akut nöd. Kvinnor drabbas särskilt hårt. Krisen är global och vi behöver ett globalt perspektiv för att möta den. Stödet behöver öka och bygga långsiktig hållbarhet och en mer jämställd värld. Vi måste Build back better, säger Erik Lysén, chef på Act Svenska kyrkan.

En rad förslag om stödpaket för låginkomstländerna har lyfts internationellt. Den brittiska tankesmedjan ODI har framfört att höginkomstländer borde avsätta minst 0,7 procent av de krispaket som man rullar ut på hemmaplan i extra stöd till låginkomstländer.

FN-organet UNCTAD beräknar att låginkomstländerna kommer att behöva ett krispaket om 2 500 miljarder dollar med lån, särskilda reserver från Internationella Valutafonden, och gåvobistånd. 500 miljarder dollar av detta krispaket bör enligt UNCTAD vara gåvobistånd till hälsovård och social trygghet i coronakrisen.

Det är en enorm summa, mer än tre gånger så mycket som världens sammanlagda årliga bistånd idag. Samtidigt är beloppet bara en fjärdedel av summan som utgör glappet mellan vad givarländerna utlovat att ge i bistånd och vad de faktiskt ger. Trots löften om minst 0,7 procent är det totala biståndet idag bara 0,3 procent av givarländernas samlade BNI. Höginkomstländernas internationella bistånd riskerar alltså att minska från en redan alltför låg nivå.

Andra faktorer som kan påverka den svenska biståndsbudgeten

Något som redan har påverkat det svenska biståndet under de senaste åren är värdeminskningen av svenska kronan gentemot amerikanska dollarn. Det har i realiteten minskat biståndet med ett värde motsvarande flera miljarder. Det återstår att se hur kronans värde påverkas framöver, då det hittills under krisen gått först nedåt och sedan uppåt.

En annan faktor som spelar in är att ett par miljarder av biståndet i nuläget används till asylkostnader i Sverige. I och med covid-19 har antalet asylsökande till Sverige nästan halverats under årets första månader, vilket kan påverka hur biståndsbudgeten fördelas nästa år men det är för tidigt att uttala sig säkert om.

Politiken påverkar mest

Det är dock inte i första hand ekonomi som påverkar biståndsbudgeten utan politiska beslut. I Sverige står regeringen och majoriteten av de politiska partierna fast vid nuvarande princip om biståndets nivå på en procent av BNI. I samband med att vårändringsbudgeten presenterades av regeringen lade två partier förslag om biståndets nivå i årets budget.

Vänsterpartiet föreslog ett extra tillskott om en halv miljard kronor till bistånd i coronakrisen medan Sverigedemokraterna föreslog att minska biståndet till 0,5 procent av BNI. Det senare förslaget skulle innebära en minskning med 26 miljarder år 2020.

Moderaterna lade hösten 2019 förslag om en minskning av biståndet med 5,2 miljarder år 2020 och ytterligare minskningar kommande år. I deras kommentar till regeringens vårbudget nämndes inte biståndet. Det återstår att se i höst vilka avtryck coronakrisen gör i regeringens och partiernas förslag till budget för 2021 och om stödpaket med internationell inriktning.

Läs fler kommentarer från representanter för svenska organisationer på CONCORDs hemsida.