Så jobbar FN mot rasdiskriminering

Ellie Al-Kahwati, människorättsrådgivare på Svenska FN-förbundet. Foto: Ellie Al-Kahwati
Nyhet

Black Lives Matter-rörelsen har tagit världen med storm. Engagemanget på sociala medier är enormt och människor kräver förändring! Men vad gör FN? Och vad gör Sverige?

Globalportalen har pratat med Ellie Al-Kahwati, människorättsrådgivare på Svenska FN-förbundet. Hon förklarar varför rasism är ett brott mot mänskliga rättigheter och hur svenska staten och FN jobbar med frågan.

NAACP, en av USA:s äldsta och mest inflytelserika medborgarrättsrörelser, uppmanar FN att klassificera polisbrutaliteten mot svarta människor av polisen i USA som en kränkning av mänskliga rättigheter. Är det ett brott mot mänskliga rättigheter?

Ett brott mot mänskliga rättigheter kännetecknas av att en individs mänskliga fri- och rättigheter kränks av en stat eller företrädare för en stat, exempelvis en myndighet som polisen. 

Det har från många håll tydliggjorts att den amerikanska polisens behandling av svarta människor i USA kränker deras rättigheter och att polisen behandlar människor på olika sätt baserat på hudfärg och etnicitet.

Detta står i tvär motsättning till vad som utgör kärnan i de mänskliga rättigheterna, alltså att de gäller alla människor oavsett tex hudfärg, nationalitet, etnicitet, ålder eller kön.

Polisens behandling av svarta människor i USA kränker deras rättigheter

FN:s högkommissarie, Michelle Bachelet, har uttalat sig skarpt mot den strukturella rasismen och polisbrutaliteten mot svarta människor i USA och krävt att det måste upphöra.

Vad gör FN när mänskliga rättigheter kränks?

En viktig del av FN:s uppgift är att övervaka, granska, och främja mänskliga rättigheter över hela världen. FN:s högkontor för mänskliga rättigheter, OHCHR, är centrum för detta omfattande arbete. 

Ett av de skarpaste redskapen som OHCHR har är de internationella människorättskonventioner som stater anslutit sig till och förpliktat att följa. De kan handla om barns rättigheter, urfolks rättigheter eller avskaffande av alla former av rasdiskriminering.

Efterlevnaden av dessa rättigheter granskas av FN, både genom medlemsstaterna men också av oberoende sakkunniga experter. De pekar på brister och ger rekommendationer på åtgärder till staterna. 

Sverige fick 300 rekommendationer på förbättringsåtgärder

Hur har det gått för Sverige i FN:s granskningar?

Sveriges granskades i början av 2020 i FN:s råd för mänskliga rättigheter i den allmänna ländergranskningen. Där tittar man på alla människorättsåtaganden som en stat har lovat att följa. Flera stater deltar och ger rekommendationer till varandra för att förbättra människorättssituationen.

Sverige fick 300 rekommendationer på förbättringsåtgärder. Majoriteten handlade om just åtgärder för att motverka rasism och hets mot folkgrupp, hatbrott mot utsatta grupper och minoriteter, och rasistisk propaganda och organiserad verksamhet.

Detta var också centrala frågor vid den senaste granskningen av FN:s rasdiskrimineringskommitté av Sverige år 2018. Bland den kritik som lyftes i den granskningen var diskrimineringen av afrosvenskar och personer med afrikanskt ursprung. Granskningen visade att de är särskillt utsatta för:

  • rasistiska hatbrott och propaganda,
  • rasistiska skildringar i media,
  • rasprofilering 
  • segregationen på bostads- och arbetsmarknaden
  • och svårigheter i tillgången till hälso-, och sjukvård och utbildning.
Ellie jobbade med att ta fram Svenska FN-förbundets rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté. Foto: Svenska FN-förbundet

Vad är Svenska FN-förbundets roll i detta?

Svenska FN-förbundet har en samordnande roll för civilsamhällets granskning av Sveriges efterlevnad av FN:s rasdiskrimineringskonvention och inför den universella ländergranskningen i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Inför FN:s granskningar så tar vi bland annat fram en parallellrapport över hur människorättssituationen ser ut för utsatta grupper och individer i det svenska samhället och framför förslag på förbättringsåtgärder till Sverige.

Vi granskar om Sverige följer sina åtaganden vad gäller rättigheterna som fastställs i rasdiskrimineringskonventionen genom att se till att det speglas i den nationella lagstiftningen och att det förs en politik som implementerar de internationella rättigheterna.

Vad händer framåt? 

Svenska FN-förbundet försöker påverka politiker och myndighetspersoner så mycket och ofta vi kan. En stor del av vårt arbete fokuserar på påverka svenska policyprocesser genom att framföra civilsamhällets perspektiv och röster från berörda grupper i det svenska samhället.

Vi påminner Sverige om de rekommendationer som de har fått från FN.

Hur jobbar svenska politiker & myndigheter för att komma till rätta med problemen?

Sverige har en god välvilja att ta itu med många av de problem och hårda vindar som blåser i vårt land och har initierat olika insatser för att motverka rasism och diskriminering. För Svenska FN-förbundet är det särskilt viktigt att följa dessa processer och fråga oss på vilket sätt de syftar till att uppnå målet om allas lika värde och behandling.

Här är det viktigt att det finns ett långsiktigt tänk, att det finns tillräckligt med kunskap och en förståelse hos berörda myndigheter och att arbeta med att förändra normer och attityder i det svenska samhället i stort.

Vi följer särskilt den pågående parlamentariska utredningen om införandet av ett lagstadgat förbud och straffansvar mot rasistiska organisationer och deltagande i sådana organisationer.

Vad kan man göra som ung, tex genom FN-förbundet?

Det bästa du kan göra är att bli medlem i Svenska FN-förbundet! Då kommer du att träffa många andra likasinnade människor som är intresserade av globala frågor.

Som medlem kan du också engagera dig för en rad olika frågor i någon av våra lokala FN-föreningar som finns runt om i Sverige i arbetet för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fred och säkerhet.

Taggar

Mänskliga rättigheter