Union to Unions praktikant Linnéa Duran berättar i sin artikel om ett möte med tre unga fackligt aktiva under en ungdomskonferens som arrangeras av det globala industrifacket IndustriAll i samarbete med den tyska stiftelsen FES, Friedrich-Ebert-Stiftung.
Den fackliga situationen
Cristy Aburto Lopez, Belén Cañete och Annies Amaya Rodriguez jobbar alla tre inom industrin och är fackligt aktiva i sina respektive hemländer, Nicaragua, Colombia och Argentina. Cristy är 25 år och jobbar på en fabrik ägd av företaget Gildan som exporterar stora mängder t-shirts och tröjor världen över. Hon är även fackligt aktiv och förtroendevald i facket FESITEX. Cristy berättar att på fabriken är man anställd per aktivitet. En person syr ärmen, en annan kropp en tredje fäster kragen och så vidare. Hon har själv jobbat på alla stationer och kan dem väl, och är numera också kvalificerad inspektör.
Cristy berättar att den fackliga kampen i Nicaragua har en lång historia och det är genom den rörelsen som villkoren för arbetare trots allt förbättrats.
– För mig är den fackliga kampen viktig för det är den bästa representationen som vi arbetare har. Det är genom den som vi lär oss om fackliga rättigheter och hur vi kan påverka vår verklighet politiskt så att det blir bättre för oss arbetare – säger Cristy Aburto Lopez.
Annies är 31 år och kommer från Colombia. Hon jobbar inom träkolsindustrin för företaget Glencore. Där är hon förtroendevald i facket SINTRACARBON.
– Under lång tid i Colombia har fackliga företrädare mördats. Jag tror att det hade behövts bättre arbetsrättsliga lagar i landet och stöd från regeringen för att undvika den typen av brott mot fackföreningsrörelsen – säger Annies Amaya Rodriguez.
Belén är 28 år och jobbar på ett företag som tillverkar bildelar till företaget Toyota. Belén är fackligt förtroendevald inom facket U.O.M.R.A. Hon är både oroad och hoppfull över den fackliga situationen i landet.
– Som jag ser det så påverkas den fackliga situationen i dagens Argentina av landets nuvarande ekonomiska problem. Facken ställs inför stora utmaningar då industrin förändras och många blir utan arbete. Det finns mycket splittring inom den fackliga rörelsen, fast på sistone har jag också sett mer och mer enighet. Flera fack har gemensamt deltagit i stora manifestationer och liknande” – säger Belén Cañete.
”Det är viktigt att facket representerar både kvinnor och män”
Världens FN-länder har gemensamt beslutat om 17 mål, Agenda 2030 som de tillsammans ska försöka nå på en global nivå till år 2030. Två av dessa är jämställdhet och anständiga arbetsvillkor med ökad ekonomisk tillväxt. Cristy, Annies och Belen berättar att det fortfarande inte är så vanligt med kvinnliga förtroendevalda inom deras tre respektive fackförbund.
Cristy menar att välja in kvinnor till förtroende poster är en kamp, och att det är en bit kvar tills jämställdheten genomsyrar alla delar i samhället, det gäller även facken. Hon säger att det finns stora möjligheter att delta i facket som kvinna, fast det finns samtidigt vissa svårigheter. Cristy menar att jämställdheten alltid är en kamp eftersom det i samhället ofta finns generella fördomar om hur kvinnor är. Hon förklarar att det är viktigt med fler ungdomar och kvinnor i facket som hon själv och att det finns utrymme för kvinnor att prata och organisera sig.
– Det är viktigt att facket representeras av både kvinnor och män. Jag tror att du kan känna dig representerad av en man, fast det är viktigt med identifikation. Jag kan bättre identifiera mig med en kvinna för att vi har mycket gemensamt och då kan jag känna ett större förtroende – säger Cristy Yayaira.
En viktig förändringsprocess
Cristy berättar att det på hennes arbetsplats blivit mer jämställt över tid och en viktig seger var att företaget började ta in kvinnliga praktikanter.
– På min fabrik har vi lyckats se till att de kvinnor som studerar på industriella utbildningar kan göra sin praktik hos oss. Jag tänker att det också är viktigt för jämställdheten, att kvinnor kan jobba på arbeten som inte anses så feminina, där det är bättre lön och villkor. På så vis kan de också få en bättre framtid” – säger Cristy Yayaira.
Annie berättar att inom träkolsindustrin i Colombia finns det fortfarande skillnader i arbetsvillkoren för män och kvinnor.
– På några sätt är det skillnad på att vara kvinna och man. Det finns många chefer som inte anställer kvinnor på vissa positioner. Cheferna tänker att kvinnor skaffar barn. De gör att kvinnorna under en tid kanske inte kan jobba med de tyngsta delarna av arbetet och då måste de omplaceras under graviditeten. Jag personligen har inte haft det problemet, fast jag vet att det händer många i branschen” – säger Annies Amaya Rodriguez.
Belén berättar att Argentina just nu går igenom en förändringsprocess som förhoppningsvis på sikt kan leda till mer jämställdhet på flera nivåer i samhället. Hon beskriver att den feministiska rörelsen i Argentina växte fram horisontellt istället för vertikalt. Det var en bred rörelse av kvinnor i alla olika åldrar som gick ut på gatorna och protesterade för att synas i opinionen. Tidigare var hemarbetet till stor del kvinnors ansvar och det har försvårat för kvinnor att engagera sig fackligt. Belén förklarar att det här håller på att förändras och att det på sikt kommer göra det lättare för kvinnor att engagera sig fackligt.
Belen, Cristy och Annies är överens om att det behövs fler kvinnor och ungdomar i facken, och att det fackliga arbetet och arbetet för jämställdhet bör gå hand i hand. Dom menar alla tre att det är viktigt att kunna känna igen sig i de fackligt förtroendevalda.
Annies berättar om den viktiga färden mot jämställdhet en process som inte varit möjlig utan stödet från den globala fackliga organisationen IndustriAll. Genom hennes fack arrangerades en utbildning i genus på fabriken där ungefär 5-6 kvinnor medverkade. Under utbildningen kom deltagarna fram till att en kvinnlig styrelseledamot skulle vara en bra början för att göra facket mer representativt.
– Vi hittade en kvinna som hade bra ledaregenskaper och pondus och bad henne ställa upp i valet, hon gick med på det och sen började kampanjarbetet. Vi pratade först med kvinnorna därefter med ungdomarna och till sist så fick vi även med oss många av de äldre mannen som hejade på och tyckte att det var ett bra initiativ. Vår representant fick näst flest röster av alla och blev invald. Det var viktigt för oss kvinnor för en kvinna kan representera oss på ett annat sätt eftersom vi delar liknande erfarenheter. Jag tror att nästa gång kommer vi kunna få fler kvinnor invalda i styrelsen och det kommer att göra stor skillnad – säger Annies Amaya Rodriguez.
Cristy, Annies och Belén berättar alla tre hur viktigt det är med mötesplatser där kvinnor kan organisera sig fackligt. När de beskriver sina förebilder inom den fackliga jämställdhetskampen nämnder dom hur viktigt det är med representation och identifikation. Utifrån deras egen beskrivning skulle Cristy, Annies, och Belens alla tre själva kunna beskrivas vara just de fackliga förebilder som är så viktiga för att få fler kvinnor att engagera sig fackligt och för att målen i Agenda 2030 ska kunna uppfyllas.