Detta visar Oxfams nya rapporten ‘Ripe for Change’ som undersöker några av de största livsmedelsaktörerna i Europa och USA. Den visar att småskaliga odlare och arbetare ofta behandlas illa i deras leverantörskedjor och tjänar långt under inkomster som går att leva på.

Rapporten visar bland annat att:

• Livsmedelskedjorna behåller den största delen av konsumentpriset- ibland så mycket som 50 procent- medan andel som går till arbetare och odlare har minskat.
• Småskaliga odlare och arbetare inom leverantörskedjan för 12 vanliga matprodukter lever på fattigdomslöner. För vissa produkter, som te från Indien och gröna bönor från Kenya, tjänar arbetarna inte ens hälften av vad som behövs för att kunna försörja sig. Kvinnliga odlare och arbetare bär den tyngsta bördan. Kvinnor finns särskilt i de lägst betalda och mest osäkra jobben i livsmedelssektorn.
• Medan många arbetare och odlare lever i fattigdom, görs stora vinster i toppen av livsmedelsindustrin. De åtta största börsnoterade livsmedelskedjorna i världen gjorde 22 miljarder dollar i vinst 2016. Bara 10 procent av pengarna som gick till aktieägarna av USA:s tre största livsmedelskedjor 2016 skulle ha räckt till att höja 600 000 thailändska arbetare i fisk- och skaldjursindustrins inkomster till löner som går att leva på.
• De låga inkomsterna leder till hunger för de som odlar vår mat. I alla fem länder där Oxfam intervjuat odlare och arbetare i livsmedelskedjan har majoriteten av de tillfrågade svårt att äta sig mätta. 90 procent av tillfrågade kvinnor på vindruvsodlingar i Sydafrika berättar att de inte haft tillräckligt mycket att äta den senaste månaden. 75 procent av tillfrågade kvinnor på frukt- och grönsaksodlingar i Italien uppger att de varit tvungna att hoppa över måltider på grund av matbrist.

I rapporten bedöms de största och snabbast växande livsmedelskedjorna i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och USA utifrån hur deras leverantörskedjepolicys ser ut. Bland annat framkommer det att alla 16 aktörer har brist på transparens i sina leverantörskedjor. Rapporten belyser också problemet att ingen av livsmedelsjättarna gör tillräckligt för att se till att alla i deras leverantörskedjor har levnadslöner eller arbetar för att få stopp på könsdiskriminering.

– Att människorna som odlar vår mat ofta själva inte har tillräckligt mycket att äta är oerhört upprörande. Men det går att förändra, många livsmedelskedjor skulle kunna arbeta mycket hårdare för att se till att människorna som producerar maten får inkomster som går att leva på och bra villkor”, säger Robert Höglund kommunikationschef för Oxfam Sverige.

Oxfams rapport undersöker inte specifikt svenska livsmedelskedjor, men många av de problem som kartläggs finns också här.

– Svenska konsumenter är etiskt medvetna och många svenska livsmedelsaktörer har satt ambitiösa mål för att motverka fattigdom och dåliga arbetsförhållanden i sina leverantörskedjor. Men det finns mycket mer att göra. Vi uppmanar svenska kedjor att titta på hur de skulle mäta sig mot sina internationella branschkollegor, säger Robert Höglund.

Rapportsläppet är starten på Oxfams nya fleråriga kampanj Behind the barcodes som uppmanar livsmedelaktörer och regeringar att sätta stopp för inhumana arbetsförhållanden, öka transparensen kring var vår mat kommer från, hantera diskriminering mot kvinnor och se till att en större andel konsumentpriserna på mat når de som producerar den.